– Ja. Men herregud du förstår ju – jag kommer la´ svimma.. Gör jag mål i en VM-final så kommer jag inte kunna stå på benen. Det vore helt, helt sjukt. Jag tror att jag kommer lägga skorna på hyllan efter det i sådana fall, säger Schough med det där stora skrattet vi lärt känna igen under det senaste året.
Full fart på karriären
Svimma och lägga skorna på hyllan, men än är hon inte där. Olivias fotbollskarriär har gått i rekordfart det senaste året. För drygt ett år sedan var hon inhopparen som på sin höjd fick 20 minuter i en damallsvensk match. Men när det lossnade så lossnade det ordentligt.
– Hela mitt förra år var ju rätt så hektiskt. Jag fick starta i Champions League, det var då förbundskaptenen fick upp ögonen för mig. Så fort jag fick chansen i klubblaget (Kopparbegs/Göteborg) kom landslagschansen och sen gick det undan. Jag fick vara med på alla läger och på EM som var helt fantastiskt. Jag svävade lite på moln under hela året men jag kunde ändå andas mellan samlingarna, berättar 22-åringen från Falkenberg och vi filosoferar ett tag kring det.
Sett till speltid och landslagsdebuten har 2013 varit Olivias bästa fotbollsår, men för klubblaget Kopparbergs/Göteborg gick det sämre.
– Vi fick ju inte ens spela Champions League, suckar huvudpersonen.
– Det har varit upp och ner. Jag har fått spela mycket vilket har gett mig mycket erfarenhet och det har varit givande. Sen har lagets säsong varit annorlunda. Vårt engelska nyförvärv Jodie Taylor försvann helt plötsligt och vi två funkade väldigt bra tillsammans på topp. Hon var ju den som gjorde alla våra mål och när hon försvann gick det skit för laget. Det har varit en småkonstig säsong lagmässigt, men tack vare landslaget har det ändå varit en bra säsong för mig.
Nyblivet proffs
Men nu byter hon alltså Göteborg mot München. Men vi pratar inte om det här, eftersom då vi fick en pratstund med Schough var Tysklands-dealen ännu inte i hamn. Istället snackade vi en hel del om landslaget och den energi Schough visat upp för alla som velat ta del av den.
Några dagar innan vi möts på landslagets hotell i Stockholm spelade de blågula internmatch på Bosön. Lotta Schelin och Oliva Schough bildade anfallspar i det ena l aget, precis som de gjorde när Sverige ställdes mot Bosnien i VM-kvalet. Det var Schoughs första landskamp från start i A-lagssammanhang, den gången gick hon mållös av planen. I internmatchen däremot, spelade Schelin fram Schough som satte bollen i nät. Hur hon firade? Inte speciellt mycket faktiskt, tro det eller ej.
– Det var faktiskt ganska lugnt. Men hade det varit en riktig match, ja då hade det gått vilt till.
Bubblar av energi
En fråga som inte känns helt oviktig i sammanhanget är varifrån hon hämtar all energi? Hur kan det komma sig att en landslagsrookie står och snackar skit i nationell tv bara dagar före ett EM på hemmaplan? Vi börjar med den omtalade ”skithistorien”:
– Ja, det var ju inte meningen alltså. Jag drog bort gardinen för att jag skulle visa den fina utsikten, det var svinmycket fågelbajs på rutan – så det blev jättefel i teveinslaget som visades, säger Schough. Vart all energi kommer ifrån kan hon inte riktigt svara på.
– Jag vet inte riktigt, det är bara livet. Nej men vad fan – fotboll är roligt, säger Olivia och fortsätter sedan:
– Men lite den rollen har jag, och det är inget påtvingat utan det kommer bara automatiskt. Jag är inte ensam om att skoja till det här.
Har bytt Lotta mot Alex
Hon har vuxit upp med Lotta Schelin som den stora förebilden, men just nu är det en amerikansk landslagsspelare hon försöker inspireras av.
– Nu är det nya tider och Lotta har fått ge vika för en annan, säger hon med ett stort skratt och trummar lite lätt med pekfingrarna på bordet framför henne.
– Alex Morgan, henne försöker jag efterlikna. Vi är kanske inte jättelika egentligen, hon är ju extremt snabb och stark och det måste jag bättra på. Sättet hon avslutar på är helt magiskt.
Magiskt ja. Precis lika magiskt som det vore att nå det stora målet med hennes fotbollsspelande.
– Vi tog silver i EM med ungdomslandslaget, bara det är ju sjukt mäktigt. Då kan man tänka sig hur ett guld med damlandslaget skulle kännas. Det är drömmen, herregud, verkligen.
Energipillret Schough har talat. Och bli inte förvånade om hon svimmar OM hon skulle avgöra en VM-final, bara för att direkt efter det ställa skorna på hyllan och aldrig snöra på sig dem igen.
Text: Alva Nilsson