– Man får lita på varandra, det handlar mycket om dynamiken. Har vi roligt tillsammans blir spelet på planen bättre, säger hon till damfotboll.com.
För några månader sedan, i seriepremiären saknade Örebro några nyckelspelare. Då infann sig rätt läge för Michelle De Jongh att gå in och utmana stjärnorna från Rosengård, och bli startspelare på kuppen.
Hon tvekade inte i duellerna, lagledningen har inte tvekat sedan dess och Michelle De Jongh har spelat samtliga matcher för Örebro hittills i år.
– Jag vågar ta för mig lite mer, visa vilken spelare jag är, säger hon själv om säsongen så långt.
– Det behövdes ingen språngbräda. Om jag kan vinna mycket boll är jag snabb i omställningsspelet och kommer till målchanser.
Mariestadsspelaren ser ut att ha lagt skadeproblematiken bakom sig och skottstatistiken talar sitt tydliga språk.
Efter De Jonghs avslut från distans som luckrar upp motståndarförsvaren kan forwards hugga för närskott.
– Jag tränar regelbundet på att skjuta, det behöver man som mittfältare. Det behövs avslut utifrån, allt kan inte komma från inlägg eller instick.
Från få matcher till många, hur har det gått?
– Matcherna har pulserats bra. Jag har aldrig hållit kvar i skadetankarna, tränar hårt och mycket men tänker också på att avlasta knäna så att man kan gå hundra i närkamperna när man väl kliver in på planen.
I landslaget fick Michelle De Jongh återvända i vintras, spelade alla tre matcher i den sista kvalfasen till EM. Väl i Israel kommer hennes kunskaper också väl till pass.
– Vi har ett väldigt offensivt lag, visst vi har defensiva kvaliteter också men våra explosiva spelare och snabbheten har stor betydelse när vi håller ihop som lag.
Med 4-0 i målskillnad har segersången hörts två gånger från de blågula spelarna och ledarna. Och Michelle De Jongh har bidragit med fina toner på ett speciellt sätt.
– Jag och Ellen Löfqvist hade i uppgift att skriva en EM-låt som vi har spelat in. Jag gillar att sjunga och var med på flera talangjakter och skrev låtar när jag var yngre, men nu har fotbollen tagit över rätt så rejält, säger hon och avslöjar passande takter från refrängen.
– En textrad går: vi spelar för varandra, för Sverige, för guld. Det känns som en bra titel också.