Hon har spelat 136 landskamper och hållit nollan i många av dem. Förutom i Djurgården har Angerer spelat klubbfotboll i Tyskland, Australien och USA. Hon har ett fritidshus på kanarieön Fuerteventura. Journalisten Kathrin Steinbichle är medförfattare.
– Redan som liten fick jag lära mig att stå på egna ben och ta egna beslut, skriver Nadine Angerer.
– Kanske är det därför jag älskar friheten.
Hon är uppvuxen som ensambarn i Bayern. Talang hade hon för både handboll och fotboll. Det blev fotboll.
Egentligen var hon anfallsspelare. Vid en F16-turnering med Bayerns distriktslag fick hon stå i mål eftersom den ordinarie var skadad. Direkt upptäckte Tysklands fotbollförbunds talangutvecklare Nadine och hon blev uttagen till landslaget.
Från Bayern München gick resan till Turbine Potsdam och till damlandslaget – där det blev bänken. Nadine missade träningsläger och landskamper eftersom hon lät kallelser ligga oöppnade kvar på köksbordet.
1998 tog förbundskapten Tina Theune Meyer tag i henne.
– ”Natze”, du har två val. Antingen brukar du allvar i din sport och blir världens bästa målvakt – eller så åker du ut. Om du fortsätter så här har vi ingen användning för dig.
Hon blev världsmästare 2003 som andramålvakt och 2007 som förstamålvakt – utan att släppa in ett enda mål, höll nollan i 540 minuter, ett rekord.
– Ingenstans har jag sett fler spelare spy efter en träning än i Potsdam, skriver Nadine Angerer. Tränare Bernd Schröder var hårdför men hon prisar detta unikum som ”en av de lojalaste och sociala människor som jag någonsin träffat, hård men rättvis.
Från Potsdam gick Nadine Angerers fotbollsresa vidare till Sverige, Stockholm och Djurgården. Schröder löste henne från kontraktet med med Turbine i förtid.
2005 knöt Djurgårdens ordförande Per Darnell första kontakten när Turbine Potsdam mötte Djurgården i UEFA Women´s Cup.
–Någon gång måste jag se dig spela i Stockholm, skriver Angerer i boken om Darnells värvningsförsök. Han hade redan värvat Ariane Hingst från Turbine och året därpå Angerer.
I början på 2008 drog hon iväg med sin fullastade gröna Volkswagen-buss ”Alfons” och flyttade in i lägenheten som tillhörde Djurgården i stadsdelen Kristineberg där hennes föregångare norska Bente Nordby hade bott. En detalj: ”I sovrumstaket hängde små stjärnor som skimrade en stund efter att ljusets släckts”. Så står det i alla fall i boken.
Hennes ibland något rättframma och högljudda sätt gjorde de finkänsliga svenskorna något osäkra, skriver hon.
–Jag vill säga saker rent ut. Bara då kan man vidareutveckla sig, tycker jag. Jag lärde mig med tiden att dämpa mig litet. Tiden i Stockholm var en underbar erfarenhet när jag lärde känna många människor som gjorde intryck på mig. Djurgården är en häftig förening där jag fick uppleva en både mänsklig och fotbollsberikande tid. Föreningen har en egen själ, pålitlig, mycket hjärtlig och omtänksam.
Hon lämnade Djurgården för FFC Frankfurt men trivdes inte. Angerer fick ett frestande anbud från en rysk klubb men 2013 beslöt hon sig för Brisbane Roar och blev där tvåa i australiska ligan, därefter tvåa i den amerikanska med Portland Thorns dit hon åter flyttar efter att ha varit utlånad till Brisbane.
Text: Rainer Hennies
damfotboll.com´s Tysklands-korrespondent
FOTNOT: Boken heter Im richtigen Moment, Edel-Verlag i Hamburg. ISBN 978-3-8419-0271-9.