Den första slutade med förlust 1-0 i en turnering nere på Cypern, det var under Annas andra år som förbundskapten för Skottland. Nu är hon inne på sitt sjunde och Anna berättar här litet om den snabba utveckling som skotsk damfotboll är inne i.
– Det har hänt mycket under dessa år både kring landslags- och klubbfotbollen. Allt har förändrats därför att alla har börjat förstå vad som krävs om man ska nå eliten. Inte minst på klubbnivå har det skett en stor utveckling. Man har bättre kunskap om vad som krävs för att vara ett elitlag/spelare. Det har bland annat lett till att våra spelare idag tränar dubbelt så mycket som förut.
Ser du några likheter mellan Skottland och Sverige?
– För det första finns det inte så många spelare , kanske runt 3 000, från 13 år och uppåt. Det fanns många brister på många nivåer men också en stor passion där ute .Utan den hade vi inte kommit så här långt så snabbt. Numera har vi en fungerande liga, för första gången ett lag, Glasgow City, som tog sig vidare till andra omgången i Champions League samt ett landslag som fortfarande har möjligheten att klara av att kvala in till EM-slutspelet i Sverige nästa år.
Ni ligger för närvarande tvåa i er EM-kvalgrupp efter suveräna Frankrike. Hur bedömer du Skottlands chanser att komma tvåa och gå till ett play-off?
– Håller med om att Frankrike är suveräna. De har tagit full pott i vår grupp och jag ser nog dem som det formstarkaste laget i Europa, de har ett riktigt bra lag och är enligt mig bättre nu än vad de var i VM. Vad gäller oss själva så ligger vi tvåa en poäng före Irland som vi möter den 21 juni. Dessförinnan spelar vi mot Israel den 16:e. Två viktiga matcher som vid vinst tar oss ett steg närmare en säker andra plats. I ett play-off kan sedan allt hända.
Valet av landskamp mot Sverige har förstås sina skäl. Vad förväntar du dig av matchen?
– Vår utmaning ligger i att möta bättre lag som håller hög intensitet i matcherna. Det är ett måste för att lära oss och då måste man möta de bästa. Vi är väl medvetna om att vi kommer att få jobba hårt defensivt men till skillnad från tidigare kan vi numera också presentera ett mycket bättre eget spel.
Skottland har flera spelare i utländska ligor numera. Er kanske bästa genom tiderna Julie Fleeting är borta då hon just fött barn. Vilka går in och tar över ledarskapet i laget?
– Utmaningen när Julie är borta är att hitta spelare som inte darrar på manschetten när det verkligen gäller. Laget är rätt ungt, spelarna har bra teknik som funkar i högre tempo. Flera av dem är ute och spelar i andra ligor bland andra Kim Little i Arsenal och Ifeoma Dieke som numera är i Sverige och Vittsjö. De blir förstås förebilder åt andra och är viktiga spelare för landslaget.
På tal om vilja och att inte darra på manschetten, i er senaste gruppspelsmatch gjorde ni en makalös vändning, berätta:
– Det gör jag gärna. Vi hade ett till synes hopplöst underläge mot Irland i den senaste EM-kvalmatchen. Vi låg under med 1-0 och trots all vår forcering mot Irlands mål fick vi inte hål på dem. Det dröjde till den 86:e minuten då Rhonda Jones kvitterade. Efter målet sprang en av våra tjejer in i målet, hämtade bollen och rusade upp med den till mittpunkten för att inte slösa tid. Det fanns ingen tid att förlora och man riktigt såg hur tjejerna ville att spelet skulle komma igång igen. Sen skedde det ofattbara, avspark och i nästa sekvens gjorde Christie Murray 2-1. Det var en vansinnig och en helt magisk känsla att se sån vilja hos tjejerna. Händelser som de här lyfter alla spelare en nivå, man fattar helt enkelt att ingenting är omöjligt, bara man är beredd att jobba för det, avslutar Anna..
