– Jag vet ingenting om Sverige, säger han och vidhåller svaret.
Det gör också lagkaptenen och mittfältsmotorn Evelyn Nwabuoku.
– Jag vet heller inget om laget.
På följdfrågan om det blir samma upplägg i alla gruppspelsmatcherna, maximal fokus på det egna laget och synbar okunnighet om de elva spelarna som står på andra sidan konstaterar Edwin Okon lugnt:
– Jag är väldigt uppriktig. Vi måste bara förbereda oss väl för att möta dem, inte känna till eller läsa om dem. Det är det som händer på planen som räknas.
Nigeria har varit med i alla VM, just nu handlar det mer om att göra ett bättre mästerskap än på sistone. Klara sig förbi gruppspelet som man bara klarat av en gång tidigare (1999).
– Den här gången ska det bli annorlunda. Det är dags för Nigeria att visa att sammanhållningen och disciplinen som saknats finns i laget, säger han.
Nigeria håller fortfarande hårt i förstaplatsen i sin egen världsdel.
Där spelar forwarden Desire Oparanozie inte längre, hon läppjar i sig erfarenhet i Frankrike medan anfallskollegan Asisat Oshoala i vintras plockades upp av Liverpool som första afrikanska spelare i den engelska ligan,
Hon hoppas göra en lika lyckad övergång från U20-landslaget till en fullfjädrad mästerskapstrupp.
Stöttepelare för de många unga spelarna som bildar det nya Nigeria är Skellefteåbekanta Perpetua Nkwocha. Viktig för lagbygget och lite av förbundskaptenenens högra hand, men ingen startspelare. Francisca Ordega som krånglade och bröt kontraktet med Piteå i höstas är tänkbar på lite olika offensiva positioner.
Ryktet om fysisk framtoning har föregått Nigeria i uppladdningen. Evelyn Nwabuoku lämnar besked utan krångel om spelstilen.
– Vi är afrikaner, det är en mentalitet som afrikanska lag har, säger kaptenen för ett populärt lag i lokalsamhället i Winnipegtrakten.
– Stödet vi fick när vi landade på flygplatsen visar att vi är hemma I Kanada, säger Edwin Okon.
