
– Det känns självklart skönt att få med sig poäng på bortaplan i en premiär. Det var mycket nerver i dag, sade Maria Bergkvist till Västerbottens-Kuriren.
Umeå fick se motståndarlaget och i synnerhet en framtidsspelare ta hand om taktpinnen i de första skälvande serieminuterna.
Michelle de Jongh fick sitt genombrott förra våren med driv i spelet och bra teknik. Mittfältsplatsen i årets Örebro-uppställning ger mer ansvar till 18-åringen som inte vilade på hanen med någon premiårdåsighet.
Stark närvaro i duellerna och ett okomplicerat spelsinne bidrog till att KIF Örebro förlade det mesta av spelet på offensiv planhalva före paus, dessutom fick De Jongh pricka in 1-0.
I slutet av första halvlek såg hon chansen komma i form av en okontrollerad boll nära Umeås straffområde, bröt in mellan två försvarare och fick kanonträff i krysset.
– Det var ett jättesnyggt mål. Men jag tyckte att vi gjorde henne sämre i dag jämfört med hur det var i fjol, sade Bergkvist.
Ett väl underbyggt mål för hemmalaget som hade måttat mot målramen flera gånger före paus. Adelisa Grabus sköt piggt i stolpen, Elin Johansson krånglade så när in en hörnboll med hjälp av ribban.
Umeå använde Jenny Hjohlmans anfallsmotor för att pressa hemmaförsvaret till misstag och Carola Söberg till reflexräddningar, men det var framförallt i början som det fanns en orolig känsla på Örebros planhalva.
Efter målet och pausen behöll KIF pressen, kvitteringsmålet var knappast chansenligt men Sarah Mellouk och hårt jobbande Lisa Lantz samarbetade på fram till till nätkänning, där Lantz som tog vara på skottreturen blev målskytt.
En halvtimme återstod, KIF Örebro var skakade men återtog kommandot. Det återstår visst jobb för att bygga upp ryggraden med tanke på att flera namnkunniga spelare sagt adjö.
Med 1-1 behöver nya tränaren George Papachristou inte gräva ner sig utan kan fortsätta fila på omstarten. Umeå som förlorat de sista fem inbördes mötena plockade sin pinne när alerta Malin Reuterwall gjorde den sista av flera kvalificerade räddningar.
Maria Bergkvist och höll försvaret högre än anfallet.
– Där har vi en del att träna på för att kunna komma upp i nivå. Försvarsspelet är jag jättenöjd med. Men just anfallspelet saknade en hel del, sade hon till VK:s nätupplaga.