Som fjortonåring kom hon till Veberöds AIF en dryg mil tvärs över Revingehed och tog plats i damlaget som spelade i division 3.
Nästa anhalt blev Wä IF och året skrevs 1997 när hon debuterade med klubben i Damallsvenskan. 2001 lämnade hon Kristianstad/Wä, som föreningen hette då, för storasyster i den skånska damfotbollen i söder Malmö FF Dam (som 1998 blev LdB FC Malmö och 2013 tog namnet FC Rosengård). Där har hon spelat sedan dess med ett kort avbrott för några månaders spel i Sky Blue FC i USA 2011.
Och som alla vet är Therese Sjögran, Sveriges slitstarkaste landslagsspelare, på väg mot sin 200:e match i blågult.
Vi frågade Therese om hon kom ihåg sin första match i Damallsvenskan och fick ett klart svar.
– Nej, den har jag inget minne av, det är ju trots allt ganska länge sedan, svarar hon.
Vad tycker du är största skillnaden mellan då och nu?
– Det är så mycket som hänt både i Sverige och internationellt med klubb- och landslagsfotboll. Utvecklingen sker i en rasande fart och jag tycker fortfarande att det är kul att vara en del av detta.
Du har uttryckt att du vill satsa över VM 2015 i Kanada, kvarstår den känslan?
– Just nu känns det ok, men det är kroppen som får bestämma. Man flyger ju inte upp ur sängen på morgnarna längre utan jag behöver lite mer tid på mig att komma igång än för några år sedan.
På tisdagskvällen väntar en seriefinal mot KIF Örebro borta och ni brukar inte ha så lätt mot dem på bortaplan. KIF Örebro är för övrigt inne i en riktigt bra trend med nio vunna matcher på raken. Tänker ni bryta den vinsttrenden?
– Det vore alldeles förträffligt roligt att få fira 400 matcher i Malmötröjan med en vinst men det är inget jag går och funderar över. Vi vet att det kommer att krävas mycket av oss för att vinna matchen. Dels är KIF Örebro riktigt bra och dels har vi, som du sa, haft svårt att vinna på deras hemmaplan. Men vår målsättning är förstås att ta tre poäng och fortsätta ha ledningen i Damallsvenskan. Jag ser fram emot matchen, avslutar Therese.