Två gånger har Linda hunnit vinna den finska varianten av Diamantbollen. Hon har spelat 87 matcher i Damallsvenskan (81 från start) och gjort 34 mål för Djurgården och Linköping.
Genom åren har hon etablerat sig som en av seriens snabbaste forwards som genom ökad erfarenhet även blivit en viktig kugge i det finska landslaget. Ett landslag som är mycket nära att direkt kvalificera sig för nästa års EURO 2013 i Sverige.
Linda Sällström var förväntansfull och laddad inför säsongen 2012 där hennes LFC skulle hänga med i toppen av serien. Sen hände det.
– Det var den 6:e april, hemma mot Slovakien, berättar Linda Sällström. Jag fick en liten knuff i ryggen, satt ner foten lite snett och fick hela kroppstyngden på benet och det sa knack. Jag spelade faktiskt vidare 20 minuter, men det kändes inte stabilt.
Säsongen var över innan den ens hade börjat på riktigt. Tre dagar efter händelsen skulle Damallsvenskan börja för Lindas Linköping på Vilans IP i Kristianstad. Istället för att kunna sätta sig på ett flygplan västerut tillbringade hon påskhelgen på magnetröntgen hemma i Helsingfors. Men en av Linda Sällströms styrkor är att hon är en positiv tänkande människa.
– För mig var det liksom direkt, ok, vad händer nu. Jag måste få operationstid snabbt och komma igång med rehab. Jag kände att det inte blir bättre av att vara deppig. Jag trodde själv innan att om jag skulle få något sådant som en korsbandsskada skulle livet ta slut, men det gjorde det inte, säger Linda och skrattar. Men alla tar det annorlunda och måste klara det på sitt sätt, tillägger hon.
Inga bakslag
Efter nästan fem månader är den snabba finländskan på en bra väg. – Allt går som det ska. Inga bakslag, jag springer och ska komma tillbaka som ny, säger Linda.
Under sommaren blev det ett litet längre uppehåll än vanligt i Finland och Linda Sällström körde rehab med landslagets sjukgymnast, men hon är mycket delaktig i laget och åker med Linköping på en del bortamatcher.
– Nu är jag också mer på träningen och joggar vid sidan av och man känner att man närmar sig, säger hon.
Linköping i skadekris
Vi fortsätter att prata om den pågående säsongen i Damallsvenskan där Linda Sällström inte har kunnat spela.
– För oss i LFC har det ju inte alls gått bra. Ingen av oss, varken spelare eller organisationen kan vara nöjd med hur det har gått.
Det ska tilläggas att vårt samtal äger rum i halvtidsvilan på Tyresövallen när Sällströms LFC ligger under med 0-3 mot hemmalaget Tyresö. Jag funderar om inte just Linda Sällströms och Charlotte Rohlins långtidsskador har påverkat mycket att det blev som det blev. Även Tilda Heimersson och Ingrid Schjelderup har dragits med skador.
– När Lotta (Rohlin) blev skadad, svarar Linda, då var det nog oj, vad händer nu, lagkaptenen och bästa spelaren borta, då blir det kanske så att man funderar på hur man ska fortsätta.
EM 2013 lockar
Finlands landslag har plockat poäng även under Linda Sällström frånvaro och i de sista två matcherna behöver man bara ett enda poäng för att säkra en plats i EURO 2013.
Som för de flesta finska landslagsspelarna blir det en turnering där man spelar ”hemma”. Hur ser du på att Andrée Jeglertz har fått förnyat kontrakt till 2014?
– Jag är jättenöjd. Jag tycker att han gör ett mycket bra jobb, han är inte bara förbundskapten utan han är ansvarig för hela damfotbollen i Finland och höjer damfotbollen och hela dess organisation. Sen är ju både Anne Mäkinen och Laura Kalmari med, Laura jobbar med de lite yngre.
När jag frågar om Linda Sällström kommer att vara med den 10 juli nästa år där EM startar, skiner hon upp:
– Ja, självklart. Ingen tvekan. Det är ju bland annat det man jobbar för hela tiden.
Spel under resten av året lär det dock inte bli för den snabba och skottsäkra anfallaren från andra sidan Östersjön. Hennes kontrakt med Linköping går dessutom ut i år efter 2 plus 1 säsonger.
Serien har många utländska stjärnor i år med Anja Mittag, Marta, Ramona Bachmann, Vero Boquete och Christen Press. Många har ändå saknat Linda Sällström som blivit en profil man vant sig vid på de allsvenska arenorna. Vi får se fram emot att hälsa henne välkommen tillbaka till nästa säsong, i Linköping eller kanske i något annat lag i Sveriges högsta serie.
Text: Rainer Fussgänger.
