– Javars, jag har väl ingen anledning att klaga, säger den blygsamma 24-åringen, anfallsstjärna i Sundsvalls DFF.
Fast det började inte så bra under vårsäsongen. Ida hade slutat i Linköpings FC och skrivit kontrakt med sin gamla moderklubb i Sundsvall, men hon bodde kvar i Linköping på grund av studier. Hennes veckoschema bestod i att träna med LFC måndag-onsdag, sedan slänga sig på tåget på onsdagskvällen för en 60-milaresa till Sundsvall, där hon tränade med sitt nya lag under torsdagen och spelade seriematch följande lördag. Ett program som kunde knäcka en vanlig dödlig. Gissa om hon är trött på att åka tåg…
– Jo, det är inget vanligt pendlingsavstånd och allt annat som följer med ger ju inga optimala förutsättningar för att spela fotboll på elitnivå, kommenterar hon kort och koncist den tunga tiden.
Lägg därtill att hon läste juridik på helfart med den viktiga slutuppsatsen hängande över sig. Detta förde med sig konsekvenser beträffande prestationsnivån. Den minimala träningstiden tillsammans med lagkamraterna gick främst ut över samspelet. SDFF stack inte under stol med att man hade stora förväntningar i och med värvningen av den allsvenska forwarden – målet var att kvala upp sig till Damallsvenskan 2013. Ida gjorde dock bara fyra mål under våren och visst var hon ganska besviken över sig själv även om hon var klar över orsakerna till ”måltorkan”.
– Jag trodde det var enklare än det var, men resandet sliter verkligen på en. Jag var inte hundraprocentigt förberedd under matcherna, varken fysiskt eller mentalt, berättade Ida till Dagbladet, strax innan höstsäsongen drog igång.
Med avslutade studier i Linköping gick flyttlasset mot hemstaden i början av juni och snart fick hon stifta tätare kontakt med Norrportens konstgräs. Sommarvilan gjorde henne också gott och i matcherna som följde var namnet Brännström flitigast förekommande i målprotokollet. Mot Bollstanäs noterades hon exempelvis för fyra ”nätkännare”. Ida Brännström var dock inte enda prickskytten i SDFF – Linda Sjödin kom inte långt efter med sina 17 mål.
Om säsongen till slut blev en succé personligen för Ida så kan man inte säga riktigt detsamma om hennes lag:
– Nej, det var himla surt att vi missade kvalet, verkligen! Vi hade ju stora ambitioner den här säsongen och det såg så bra ut länge, säger hon med påtaglig besvikelse i rösten. – Men vi har ett ungt lag och vi kommer självklart tillbaka, lovar Ida Brännström, som inte avslöjar mer om framtiden än att hon blir Sundsvalls DFF trogen några svängar till. Mycket beror förstås på eventuella jobbmöjligheter och dylikt.
– Nej, jag tänker inte trappa ner i brådrasket. Så länge man tycker det är kul att spela och så länge man får vara hel och frisk… Som tur är har jag klarat mig från svårare smällar, senast det hände var i Bälinge för ett antal år sedan när jag skadade menisken, avrundar hon.
Text: Ulf Stålberg
