– Vi fick det vi förväntade. Alla såg att Polen är ett tufft lag att möta. Det är aldrig lätt att göra mål i VM-kval, vi är nöjda med tre poäng, sade Pia Sundhage.
I svallvågorna efter det makalösa EM-intresset var den stora frågan hur landslagets återkomst i matchsituation skulle te sig.
Nåväl, det fanns iallafall positiva inslag alldeles i inledningen.
Sverige hade inga betänkligheter att driva upp tempot och variera mellan djupled och inlägg.
Problemet som definierats sedan blågult samlades var att komma runt den polska backarna, Jessica Samuelsson skickade långt till Lotta Schelin efter åtta minuter som inte fick rätt på avslutet men varianten lurade försvararna helt och var lovande.
Före paus blev det dock inga fler obehagliga överraskningar med motståndarnas ögon, snarast ett extra plus för att fyrbackslinjen höll sig just i linje och minskade ytorna rejält.
Weronika Aszkielowicz som Polen i sista stund satte in i startelvan gjorde en duglig insats som bollvinnare på vänsterkanten och gav lite andrum.
Sverige hade full frihet att lägga upp anfallsplanerna men lite för lång väntan innan uppspelen kom, och lite för oprecisa sista passningar gjorde att det var långt mellan målchanserna trots att bollen nästan hela tiden befann sig på offensiv planhalva.
– Om vi hade vänt spelet lite snabbare, nu kladdade vi lite på bollen på backsidan, det blev lite för långt avstånd när de skulle spela upp, sade Pia Sundhage.
Therese Sjögran från start var trots allt en glädjande syn med en intuitiv känsla för var bollen måste komma för att skapa farligheter. Caroline Seger hade en hög utgångsposition försökte göra sig synlig men hamnade tidvis för långt ner i banan.
Det blev bättre i andra halvlek när Seger också klev in i straffområdet, bland annat med att tima ett högt hopp för att utnyttja Sara Thunebros fina inlägg till 1-0 efter 52 minuter. Charlotte Rohlins distinkta passning som öppnade ytan för Thunebro var utsökt.
Innan Therese Sjögran fick lämna plan hade också hon fått en position längre fram i plan, förmågan att hitta medspelarna visade hon än en gång med en lätt bolltouch i boxen som läckert förarbete när Lotta Schelin gjorde 2-0. Revansch för Schelin som inte var vän med bollen på sina två-tre lägen dittills.
Bra så? Nja, det var iallafall mer än tillräckligt för att manövrera ut ett tröttnande Polen som inte var nära någonting i anfallsväg.
Mot slutet dök möjligheten dock upp att prova 4-1-3-2, då med Marie Hammarström som defensiv nummer ett.
– När vi gör bytena bestämde vi att Marie Hammarström skulle vara ettan.
Modellen att våga ha kvar bollen längre och förändra anfallsspel förblev mestadels en oformlig lerklump. Den får Sverige forma i kommande kvalmatcher och lägga kraft på att öka säkerheten i passningsspelet.
– Vi har pratat mycket om passningsspelet, det krävs att det går snabbare och bättre för att vi ska hitta forwards tillräckligt högt, sade Pia Sundhage som avslutade med positivt sinnelag med vinsten i hamn.
– 2-0 i en VM-kvalmatch och vi vet att Polen och Skottland är de stora motståndarna. Det är en bra och skön början.