Alla förhoppningar rasade inom loppet av några veckor på grund av konkurs i klubben och år 2012 var på väg att bli det värsta i hennes karriär. Men endast några få sommarveckor senare stod Rebecca Johnson på en fotbollsplan drygt två hundra mil nordväst om Sjuhäradsbygen och firade sitt första mästerskapsguld – på Island med laget Thór KA.
Damfotboll.com har pratat med Rebecca och vi blickar tillbaka på året som gick.
Att Dalsjöfors gick i konkurs var en chock för damfotbolls-Sverige. Kan du berätta vad som egentligen hände?
– Det var något som aldrig skulle behövt hända, tycker Rebecca Johnson.
– Förutsättningarna med Borås Arena och organisationen runt laget hade inga brister. Det var riktigt bra. Däremot fanns det viss brist på relevant kompetens inom ledningen. Sportsligt gjorde vi allt vi kunde för att komma tillbaka till Damallsvenskan och jag är säkert på att vi skulle vunnit Söderettan om vi fått fortsätta. Däremot jobbades det inte nog hårt från hela föreningen för att vi skulle få in de pengar som behövdes.
När man låg sist i Damallsvenskan 2011 värvades några spelare till Dalsjöfors inför säsongen 2012 i Söderettan. Det började med de kanadensiska heltidsproffsen Erin McLeod och Melissa Tancredi, något man uppenbarligen inte hade råd med. Men detta pratade man inte öppet om inom föreningen och allra minst till spelarna.
Rebecca Johnson berättar:
– Vi spelare fick reda på att en konkursbegäran var inlämnad under sommaruppehållet. Många av tjejerna i laget befann sig på semester på olika håll i världen så det var väldigt svårt att få fram informationen till alla. Det var riktigt jobbigt att vi inte var samlade på ett och samma ställe för då kunde man ha fått svar på sina frågor samt att vi alla skulle ha fått samma information vid samma tillfälle. Media visste till slut nästan mer än vi spelare.
Rebecca fortsätter:
– Eftersom jag även var anställd som vikarierande klubbchef var det ju inte bara fotbollen som skulle gå i graven utan även mitt jobb som jag trivdes otroligt bra med, Det kändes riktigt tungt,
Men efter en ganska deppig period kom plötsligt ett telefonsamtal. En islänning ringde upp Rebecca och undrade om hon skulle kunna tänka sig att spela för de isländska serieledarna resten av säsongen. Efter att hon hade fått klart för sig att det inte handlade om ett skämt, svarade Rebecca att det kunde hon och inte långt senare flyttade hon till Island och bosatte sig i den lilla staden Akureyri, sex timmars bussresa från Reykjavik. Hon minns de första dagarna på Island:
– När jag kom fram till Akureyri fick jag ett bra bemötande av både spelare, ledare och alla människor som var involverade i föreningen. Självklart var det en omställning i början bland annat språket men man kom in i det mer och mer.
Spelet på ön beskriver Rebecca som mycket mer fysiskt än i Sverige vilket passar henne bra, eftersom hon själv gillar närkamper med motståndarna. Efter lite mer än två månader berömmer hon förutsättningarna för damfotbollen på Island:
– Mycket fina arenor, en hel del publik och många TV-sända matcher från ligan. Jag tror verkligen att damfotbollen på Island har en ljus framtid med tanke på att där finns många lovande talanger.
Med andra ord är det ingen tillfällighet att Island nådde final i Algarve Cup för nästan två år sedan. Bara Reykjavik har fler fotbollshallar än hela Mälardalen med flerdubbelt så många invånare. Resurserna är fortfarande bra på Island och de skapades innan den stora ekonomiska krisen slog hårt mot landet.
Året fick ett bra slut, men vi kommer lite in på andra klubbars ekonomi. LdB FC Malmö har två gånger under året pratat om en möjlig konkurs, KIF Örebro var nära och Umeå IK satsar nu på ungdomarna, eftersom man bland annat säger sig inte längre har råd att ha många utländska spelare i truppen. Jag frågar Rebecca vad hon med sin erfarenhet från Dalsjöfors tror att damfotbollen behöver göra för att klara sig bättre. Hon tvekar inte:
– Jag känner att klubbarna måste börja samarbeta mer. På planen är man konkurrenter men vid sidan av skulle man kunna hjälpas åt mer. Det kan handla om administration, förbundskontakter, vissa avtalsfrågor, mediahantering och större gemensam marknadsföring av damfotbollen, säger hon.
Vilket lag spelar du för under 2013?
– Det är en bra fråga. Jag vet inte och jag är öppen för förslag, avslutar Rebecca Johnson.
| Attachment | Size |
|---|---|
| jonsson.jpg | 55.69 KB |
