– Efter en del ryggproblem känner jag mig nu hel och frisk och hoppas verkligen att jag blir uttagen och får spela på söndag, säger Ramona Bachmann. Vi har ett mycket bra lag tycker jag. Många spelare som var unga och litet oerfarna ifjol har utvecklats jättemycket och fått ett mycket bättre självförtroende och vi har några duktiga nyförvärv också, en del med internationell erfarenhet.
En av dessa är alltså Schweiziskan Ramona Bachmann som kom till Sverige och Umeå IK första gången 2007, hon var då bara nyss fyllda 16 år. Det svenska språket lärde hon sig snabbt att behärska liksom den så framgångsrika spelmodellen i Umeå IK. Hösten 2009 fick hon ett seriöst anbud från Atlanta Beat, en ny klubb i WPS-ligan. Men från ett bra anbud till att ta steget över Atlanten var inget lätt beslut för Ramona Bachmann, tvärtom.
– Det är mitt absolut svåraste beslut någonsin. Jag mådde jättedåligt och kunde inte koncentrera mig riktigt på Damallsvenskans sista matcher den hösten. Jag trivdes så bra i Umeå, hade många kompisar och tyckte att det fungerade jättebra i klubben. Samtidigt verkade det som att Atlanta skulle bli ett väldigt bra lag och det kändes som en utmaning. Jag åkte hem till mina föräldrar för att i lugn och ro komma fram till ett beslut men det var fortfarande omöjligt. Till sist bjöd Atlanta över mig och min pappa en vecka så att jag med egna ögon fick bilda mig en uppfattning och då beslöt jag mig för att åka. Umeå IK lät mig också komma tillbaka och träna med laget några månader innan säsongen började i USA.
Väl i Atlanta blev det både plus och minus. Runt omkring var det mesta bra, fullt med folk på matcherna, TV-sändningar och väldigt proffsigt kring arrangemangen. Men det saknades ett tänk kring taktisk träning och spel, faktiskt ingen träning alls med fasta situationer och spelupplägg.
– Trots att vi hade den kanske bästa spelartruppen i WPS kändes laget inte hopspelat och när bara fyra matcher återstod låg vi sist i tabellen och med bara en seger. Då fick vi en ny duktig tränare och vann faktiskt två av matcherna. Mitt största bekymmer var ändå ryggproblemen och där fick jag inte den minsta hjälp. I stället för att försöka komma till rätta med det som orsakade ryggsmärtan fick jag piller så att jag skulle kunna spela match.
Inför årets säsong hade Ramona anbud från flera klubbar i WPS-ligan men valde att återkomma till Sverige och Umeå IK.
– Under 7 månader i USA åkte jag tillbaka till Europa 6 gånger för att spela i landslaget. Jag tyckte det var väldigt slitsamt och därför valde jag bort USA. Eftersom jag förstod att jag skulle behöva rehabträna min rygg under ganska många månader blev det heller inte aktuellt att spela i Tyskland då deras säsong slutar redan i maj. Jag sa också nej till franska och engelska klubbar. LdB i Malmö var den första svenska klubben att höra av sig, jag träffade dom och jag fick ett väldigt bra intryck. Men när så Umeå IK tog kontakt kände jag att jag ville tillbaka. I Umeå är det alltid nån som bryr sig, här finns vänner som ser till ens bästa och människor som jag känner att jag kan lita på. Året i USA har verkligen varit lärorikt och jag vill inte ha det ogjort. Framförallt så vet jag nu hur viktig hela den sociala biten och tryggheten är.
Ramona Bachmann utstrålar lugn och harmoni. Det märks att hon känner sig hemma och trivs med tillvaron. På söndag hoppas Ramona att hon ska få möjlighet att spela och visa att hon utöver sin individuella skicklighet också utvecklats som lagspelare. Och hon tror på seger.
– Vi fick en jättebra start på säsongen med seger över Hammarby i bortapremiären och det är klart att vi går för vinst även på söndag i den första hemmamatchen! Vi har många snabba spelare som är svåra att möta och jag tror att vi kan bli en obehaglig överraskning för alla lag i Damallsvenskan.
Matchen spelas kl 16.00 men innan kickoff har publiken möjlighet att höra och se Umeås musikstoltheter ”Team Lisa” från Körslaget.
Text: Britta Åkerlund
