– Jag har tänkt ganska länge på att jag ville byta lag men att det skulle bli just Vålerenga visste jag inte då. Självklart kommer jag att sakna lagkamraterna i Jitex men Göteborg finns alltid kvar. Det kunde inte varit ett bättre tillfälle att byta för mig, säger hon.
En stor talang med omhuldade voltinkast som specialitet, landslagsuppdragen avlöste varann under ungdomsåren och i början av 2011 sågs hon för första gången i A-landslaget.
Kristin Carlssons sprudlande spelglädje lät också tala om sig men efter fyra mål för Jitex BK under debutsäsongen i Damallsvenskan stannade allt av på ett brutalt sätt i premiäromgången året därpå.
Avslitet korsband med lång rehabilitering, Kristin Carlsson målar tydligt med orden i en tillbakablick.
– Det kändes bra, jag spelade ganska mycket under 2010 men sedan kom den här förbannade korsbandsskadan, säger hon.
Säsongen 2011 var spolierad, i fjor återvände hon lagom till sommaren men fick slita både på plan och för att få speltid.
– Det gick lite trögt, jag fick inte spela så mycket som jag hade velat. Jag ville verkligen vara med och prestera men samtidigt hade jag väldigt dåligt tålamod. Om jag gjorde någonting dåligt satt det i länge och jag hade inte så bra självförtroende.
Var det då som du började fundera på en nytändning på annat håll?
– Ja, de tog kontakt och jag fick jättebra intryck när jag var uppe och provtränade. Jag visste ju att toppserien har en bra nivå men jag inte föreställt mig att det skulle finns så bra spelare och så bra tränare här. Solveig (Gulbrandsen; spelande tränare och Cecilie (Berg-Hansen) är duktiga på att ge tips om vad man kan göra för att bli bättre och utvecklas.
Försäsongen började på längden
Goda råd är med andra ord inte lika dyra som mycket annat i grannlandet där Kristin Carlsson bara hunnit med att uppleva ett veckoslut och några träningsdagar.
Försäsongen är i sin linda, Vålerenga spelar första träningsmatchen till helgen och samlades först för en aktivitet med klar norsk anstrykning.
– Hela laget var ute och åkte längdskidor, vi övernattade i en stuga som lite teambuilding i helgen. Under januari kör vi mycket styrka på de vanliga träningarna.
Emelie Erlandsson är också nyförvärv i klubben som slutade åtta förra året.
– Becky (Rebecca Angus; tidigare Jitex-spelare ) finns också här, det är skönt med några bekanta ansikten.
Ryktet om Carlssons spetskunskaper på inkasten har av allt att döma föregått henne över gränsen. Ännu har hon inte visat upp sin akrobatiska färdigheter för de nya lagkamraterna.
– Jag har gjort en bakåtvolt men inte med boll, sen har jag fått höra vad det heter på norska och det lät väldigt konstigt. Det är bara roligt att vara känd för något sånt och kunna spexa lite.
En fråga återstår i intervjun till 21-åringen med mittfälts- och forwardkompetens.
Vilka ambitioner har du om landslagsspel?
– Det var jättenyttigt när jag fick följa med till Kina på läger och spela en landskamp. Men för tillfället är det inget jag koncentrerar mig på. Får jag mycket speltid i klubblaget vill jag komma med i U23-landslaget, där har jag ju två år kvar, säger Kristin Carlsson.
