De hetaste chanserna hade annars KDFF med två snabba avslut i ribba respektive stolpe av Susanne Moberg och Linnea Liljegärd i mitten av första halvlek.
Hemmalaget packade ihop sig på mittfältet och låste LdB FCs spel som såg både stillastående och en aning tveksamt ut. Det var snarare KDFFs skiicklighet än Damallsvenskans ledarlags brister som bäddade för den matchbilden.
Therese Sjögran hade ett par bra egna genombrott men det blev en långpassning till Manon Melis som öppnade upp för den målgivande chansen. Manon fick det lilla försprång hon behövde och kom fri med Hedvig Lindahl.
I andra halvlek hade såväl Manon Melis som Elin Rubinsson ett par bra tillfällen att göra 2-0 men Hedvig Lindahl räddade med fotparad samt fick hjälp av utespelare att rensa på mållinjen.
Elisabet Gunnarsdottir, tränare i Kristianstads DFF berömde motståndarspelaren Therese Sjögran efter matchen:
– Det var hon som såg till att lirka upp vårt spel, hon var bra idag. Vi fick ut mycket av vårt spel och startade precis så som vi tänkt med hög press på Malmö. Självklart är det inte ett spel man kanske orkar att genomföra i hela nittio minuter men i hela första halvlek fick vi Malmö att se bleka och tveksamma ut. Men, vi måste sätta våra chanser. Vi hade två i ribban i dag och ett mål vid någon av de chanserna och kanske matchen hade slutat annorlunda.
Trots ett knackigt spel ifrån LdB FC Malmös håll var tränaren Jonas Eidevall ganska munter efter matchen:
– Nu har vi spelat 19 matcher och hållit nollan i 13, det är bra. Att vinna trots att vår prestation på plan idag har mycket övrigt att önska är jag också nöjd med. I första halvlek är vårt passnings- och försvarsspel för dåligt mycket tack vare Kristianstads aggressiva press högt upp i plan. Trots detta får vi med oss ett mål strax före halvtidsvilan, det betydde mycket. I andra halvlek spelade vi bättre men det finns mer att hämta av laget. Trots allt känns det som ett styrkebesked att klara av att vinna trots att vi inte hade någon av våra bästa dagar spelmässigt.
