Första halvleken var en ganska ospännande historia med två jämnstarka lag som stångades på mitten i fåfänga försök att åstadkomma några målfarligheter.
– Mer innebandy än fotboll, menade en tränarröst.
0-0 var ett helt rättvist halvtidsresultat.
Till allas glädje ändrade matchen karaktär till det bättre efter paus. Det var det svartklädda Kenty som greppade taktpinnen och öppnade ett aggressivare spel mot LFC-målet. Nu blev det framförallt bättre och effektivare på kanterna, och det var efter en sådan lyckad löpduell som duktiga mittfältaren Matilda Holmberg kunde ge Linköping Kenty ledningen i den 56:e minuten.
Bara fyra minuter senare var det dags för 0-2. I en lite rörig situation framför Wildcatsmålet kunde det tillbakapressade försvaret inte få grepp om bollen som förpassades i mål av Emma Åstrand.
Wildcats gav ingalunda upp efter baklängesmålen utan utmanade hemmaförsvaret med pigga anfallsförsök, som dock inte ledde till större problem för målvakten Rebecca Candevi.
Om detta linköpingsderby gav svar på något så var det framförallt att lagrutinen – Kentyspelarna hämtas främst från U-laget – väger tyngst.
En stor eloge dock till LFC Wildcats, som trots sin karaktär av ”hopplockslag” från östgötska klubbar visar riktig kämpaglöd och vilja. Här finns också tjejer som sticker ut – i tisdagens match var det diminutiva Venera Rexi från BK Zeros i Motala som imponerade.
