Hos den unga och växande foten, runt 9-12 årsåldern kan hälsenans fäste drabbas av uppluckring av senfästet, en s. k. apofysit. Den har även ett egennamn, Mb Haglund eller Severs sjukdom. Även själva tillväxtzonen i hälbenet kan irriteras hos den växande foten och orsaka smärta. I båda fallen kan man ha väldigt god nytta av inlägg som korrigerar fotens position. Det är vanligt att man har en fot som faller in vid belastning, dvs pronation och detta gör att hälen snedbelastas.
Är du äldre än så följer här tre förslag på andra diagnoser:
Hälsporre/plantarfaschit.
Under foten går ett brett senstråk som kallas plantarfaschian som delvis bildar vår fotsula. Dess uppgift är bland annat att upprätthålla vårt längsgående fotvalv vid belastning och fungera som stötdämpare vid belastning.
Den fäster på undersidan av hälbenets främre del och breder ut sig fram mot tårna som en solfjäder.
Just vid infästningen vid hälbenet kan det ibland uppstå en ömhet, smärta vid belastning. I folkmun talar man om hälsporre. Det är vanligare hos medelålders och äldre personer.
Hälsporre är dock enbart ett röntgenfynd som visar på en bennabb som växt ut vid det smärtande området. Det är viktigt att känna till att denna bennabb inte behöver ha något samband med någon smärta och vice versa.
Överbelastning och pronation kända orsaker
Orsaken till dessa besvär är ibland okända men kan uppstå vid någon form av överbelastning av senan vid infästet. Denna överbelastning kan ibland bero på t.ex. en ökad pronation av foten, högt fotvalv och/eller strama vadmuskler.
Symtomen är lokal smärta undersida/insida häl som kommer vid belastning. Man kan ha mer besvär de första stegen man tar på morgonen eller när man suttit ett tag.
Behandling
Anpassa träningsbelastningen. Avlasta det smärtande området med stöd för hålfoten. På många ställen i landet tejpar man upp fot/fotsula med gott resultat. Denna tejpning sitter kvar cirka en vecka. Tejpningen pågår 4-6 veckor och under denna tid görs ett individanpassat fotinlägg som lyfter hålfoten och därmed avlastar senplattans ömma fäste. Det är även viktigt att bibehålla rörligheten i vadmuskulaturen via töjning.
I enstaka fall kan man spruta kortison i fästet men det innebär en viss ökad risk för ruptur (bristning) och vår erfarenhet är att effekten är kortvarig.
De flesta blir bra men det kan ta upp till ett år innan besvären försvinner.
Annan tänkbar orsak
Differential diagnos (annan tänkbar orsak) kan vara en nertrampad/genomtrampad fettkudde om smärtan sitter på undersidan av hälen. Undersidan av hälen fungerar som en stötdämpare med bland annat fettdepåer som fördelas vid belastning för att avlasta. Fettkudden kan skadas vid hårda nertramp eller överbelastas vid belastning i hård sko eller kraftig viktuppgång på kort tid, som t ex graviditet. Här kan det hjälpa med en hälkopp som samlar ihop fettkudden och gör att fettkudden inte ”flyter ut” vid belastning på foten.
Om din smärta sitter bakpå hälen kan orsaken till smärtan komma från slemsäckarna som sitter nere vid hälsenans infästning. Man har en ytlig och en djup slemsäck. Dessa behandlas bäst med kortison injektion men här vill vi höja ett varningens finger. Slemsäckarna bakpå hälen sitter nära hälsenan och om man ska behandlas med kortisoninjektion ska detta göras av erfaren läkare. Risk finns att kortisonet hamnar i/runt hälsenan som då försvagas och riskerar att gå sönder.
Oavsett diagnos är det viktigt att man analyserar bakomliggande faktorer till besvären/skadan för att förebygga vidare eller nya besvär.
Lisbeth Jönsson & Malin Lundgren.
