Några hade väl hellre sett Kristianstadsduon Thomas Mårtensson & Ulf Palmqvist medan jag själv undrar varför man inte gett priset till årets svenska tränarprestation – OS-guldet till USA med tränaren Pia Sundhage.
Ulla-Karin Rönnlund var överraskad att vinna i kategorin årets målvakt.
– Jag hade nog själv trott att antingen Hedvig Lindahl eller Nadine Angerer skulle få priset,sade Ulla-Karin efteråt men var förstås väldigt glad och vill gärna dela priset med sin man Jonny som enligt henne möjliggör att hon fortfarande eller rättare sagt åter kan satsa så mycket på fotboll.
Att förbundskapten Thomas Dennerby ingick i juryn som gav henne priset ser hon inte nödvändigtvis som ett tecken för kommande landslagsuppdrag.
– Nej, jag satsar helt på spel i Umeå IK. Förbundsledningen har inte hört av sig.
Att Sara Thunebro blev årets back var föga överraskande. Ingen annan defensiv spelare har i år utmärkt sig genom en kombination av högklassig försvarsspel och likaledes offensiv kapacitet som hon. Sara betecknar sig fortfarande som en lagspelare och tycker att både Djurgården och Sverige kunde ha gått bättre i Damallsvenskan respektive OS.
– Vad heter tjejen du pratat med, vilket lag spelar hon i, frågar en journalist och jag får ge stavningshjälp med efternamnet. – Nej, hon stavas med ’h’ säger jag och kollegan tackar för hjälpen.
Therese Sjögran vann åter utmärkelsen årets mittfältare, den här gången i mycket stark utländsk konkurrens av finskan Anne Mäkinen och norskan Ingvild Stensland. Ingvild är nominerad som en av världens bästa 2008, men det räcker inte på den svenska Fotbollsgalan.
Therese blir frågad av en journalist om hennes första minne av Zlatan.
– Han är en utomordentligt bra fotbollsspelare, svarade Therese artigt, men hon kom inte ihåg hennes första minne av honom.
Marta slår Manon Melis som årets forward och det är inte oväntat. Omöjligt att förbigå världens bästa fotbollsspelare som trots frånvaro (hon spelar med Ronaldo mot Zidane i Marocko) kanske kommer hon ändå att stanna i Sverige? Förhoppningen finns i Umeå om man får tro rapporterna. Andra ser det bara ut som ett sätt av Martas agent att driva upp Los Angeles Sols bud ännu mera. Vi får se.
Att Frida Östberg efter hon avslutat karriären vinner Diamantbollen är efter SM-guld, 6-0 i sista matchen mot Arsenal ännu en höjdpunkt för snart 31-åriga Frida. Juryn motiverar sitt val med att hon symboliserar vinnarmentaliteten och har varit en given ledare på fotbollsplanen. Man kanske borde införa en ny kategori som heter ”lifetime achievement award” där Frida Östberg också skulle ha varit en het kandidat.
Många i pressrummet trodde att Therese Sjögran åter skulle få Diamantbollen. Så blev det dock inte. Frida pratar ödmjukt om alla spelare och lag hon haft nöjet att spela med och glömmer inte sin moderklubb Hägglunds som hon nämner i samma andetag som UIK och Linköpings FC och landslaget. Man får hoppas att Frida på ena eller andra sättet kommer att göra insatser för damfotbollen även framöver.
– Vilket är ditt största Zlatan-minne, frågade ovannämnde journalist även Frida. Jag inväntar inte svaret utan lämnar pressrummet och har bara saknat världens bästa fotbollsspelare den kvällen, hon som heter Marta Vieira da Silva.
Text: Rainer Fussgänger
