– Great ball, yes!
Tyresötränarens stämma skär igenom klar eftermiddagsluft. Inlägg står på programmet när de gulröda spelarna finslipar, i elfte timmen och upptakten till åttondelsfinalen borta mot Hjörring.
Tony Gustavsson instruerar, resonerar och är utåtriktad i berömmet på engelska.
Med lite avskärmning är Tyresös självförtroende oförbrukat, i den internationella världen är genklangen efter Paris-triumfen mer genomträngande än missljudet från aldrig så många allsvenska andraplatser.
Ska matcherna mot Fortuna Hjörring ses som räddningsplanka eller språngbräda med tanke på säsongens tidigare prestationer? Gustavsson reder ut hur han ser på saken:
– Jag har varit tydlig med de här jämförande frågorna, det är två parallella spår.
Oavsett hur det går i Damallsvenskan ska man bedöma Champions League-prestationerna för sig och det motsatta.
– Vi vill vara en klubb som kan slåss på tre fronter – Damallsvenskan, Champions League och Svenska Cupen, fortsätter han.
Det var inget självspelande piano som Tony Gustavsson tog över efter avslutat OS-uppdrag med USAs landslag, även om det ibland verkar så.
Som bäst är anfallsfotbollen vass nog för att hålla jämna steg med Europa-toppen. Tyresö utvecklas mer när man tvingas göra avsteg från attackerna i högt tempo.
– Framförallt ställer det krav på spelarna och jag är oerhört nöjd efter matchen borta mot PSG. Trots att vi vill spela en typ av fotboll, tvingas vi göra någonting annat. Vi möter ett extremt bra lag och jag tror aldrig att vi har tillbringat så mycket tid i och i närheten av vårt eget straffområde, men vi klarade av det.
Låt säga att det går er väg mot Fortuna Hjörring med tidig ledning och ytterligare mål. Manar du på eller tyglar ner spelarna?
– Det har vi jobbat mycket med. För att ta ett exempel kan jag inte lära Veronica Boquete att passa bättre eller att skjuta bättre, hon är redan världsklass. Men jag kan lära dem hur vi gör varandra bra, vara smart och hantera matchbilder, säger Tony Gustavsson och utvecklar:
– Det handlar om hur vi kan dra ner tempot i matcher, ta udden av motståndarna när vi leder. Ska vi hålla i boll mer för att få lite ytor eller försöka gå på knock, i den taktiken har vi verkligen kommit långt.
Träningen varar en dryg timme. På vägen till bussen hälsar spelarna, smått överraskade, på supporterskaran som dykt upp. En far med två döttrar, i vanliga fall trogna Hjörrings klack, är iförda TFF-halsdukar och hejar glatt tillbaka.
Förkyld Marta på bättringsvägen
De tre ihärdiga fansen spanar efter Marta, som inte syns till. Tony Gustavsson får lämna besked:
– Marta har haft en förkylning och känt sig hängig i veckan. Hon är på hotellet och ska vara spelbar i matchen.
Hur är läget i laget i övrigt?
– Efter landslagssamlingen lät vi spelarna som var iväg vila och gå lugnt ett par dagar. Alla 19 spelare var tillgängliga när vi åkte, säger Tony Gustavsson och taggar igång:
– Det är sex dagar kvar på säsongen, vi ska kräma ur de sista dropparna av energi och känna att vi går i mål med att göra allt som står i vår makt.
Med din måttstock, vad är en bra insats av laget här i Hjörring?
– Med erfarenhet av att spela borta-hemma är det viktigt att se den här matchen som en första halvlek, få med oss ett bra resultat. Sen är det viktigt om vi kunde få med oss ett bortamål, säger Tony Gustavsson till sist.
