Lyckad landslagsdebut mot USA i slutet av 2011. OS-spel 2012 i London. Emma Berglund såg fram emot EM-spel på hemmaplan under 2013. Men säsongen tog slut redan efter tio minuter borta mot Tyresö, en korsbandsskada på vänsterknät kraschade EM-drömmen. Damfotboll.com träffade UIK-kaptenen i Umeå dagarna före jul och pratade om skadan, studier och säsongen som stundar.
– Jag hoppas att finslipningen på styrkan som jag har lagt ner under december gör att jag kan köra för fullt när vi drar igång med träningen i januari, säger Emma Berglund när vi ses på ett hotell i Umeå.
Det har snart gått nio månader efter skadan som spolierade Emma Berglunds säsong 2013. Säsongen där hon troligtvis hade haft en roll i EM-slutspelet på hemmaplan. Men ett trasigt korsband stod i vägen, men vägen tillbaka har gått bra för Umedalen-fostrade mittbacken.
– Jag tycker att jag har haft en bra blandning mellan att kunna lägga ner tid på rehab-träningen samtidigt som jag har kunnat slappnat av också. Exempelvis bestämde jag mig för att åka ner och se EM-slutspelet på plats som åskådare, då fick jag känna på stämningen, säger Emma Berglund som tycker att det har löpt på bra.
– Jag har inte varit något bakslag utan det har rullat på och det är jag tacksam över. För jag vet att det är många som har stora problem att bara ta sig tillbaka från en operation.
Det perfekta stödet
Hur har feedbacken varit från andra landslagsspelare som har varit med om samma skada?
– Man vet själv hur man fungerar när något sådant händer andra, man vill vara där för varandra och det känns som en stor. Det är många som hört av sig via telefon, sms och varit hjälpsamma och trevliga. Sen är det väl ingen speciell som jag har tagit mer hjälp ifrån, det skulle vara Caroline Jönsson och Hanna Ljungberg, båda två har varit med om en del och Hanna är också utbildad sjukgymnast. Jag har kunnat komma med mina frågor till dem och fått hjälp. Deras stöd har varit viktigt.
Lika viktigt har stödet från klubben, lagkamraterna och omgivningen i Björkarnas stad varit. Ett stöd som gjorde att hon valde att skriva på för ytterligare två säsonger i Umeå IK. Ett val som vi kommer in på.
– Jag hade inte kunnat gå igenom det här själv och jag vet att det är många klubbar som har det svårt med sjukgymnaster och få hjälp överhuvudtaget. Jag har alltid känt mig trygg i hjälpen jag har fått här, det har inte bara varit från sjukgymnaster, du har hela tränarstaben och lagkamraterna med, det betyder mycket, säger Emma och fortsätter;
– Förutom stödet spelade även det sociala in, jag har min sambo här och vi har precis skaffat hund. Dessutom kunde jag inte slutföra det jag skrev på för inför 2013, det hade inte känts rätt att lämna. Sen trivs jag bra i klubben och vill vara med på resan som vi har påbörjat nu.
Studiepausen kom lämpligt
Kan du gå för fullt nu?
– Jag körde fotboll flera gånger i veckan i november när vi var i slutet på säsongen. För mig var det ett jättestort kliv, jag var med på lite spel och sådär men inte fullt ut. Därför kom uppehållet nu bra för mig, då får jag ytterligare några månader på mig.
– Jag hoppas att finslipningen på styrkan som jag har lagt ner under december gör att jag kan köra för fullt när vi drar igång med träningen i januari, för det som saknas är just styrkan i framsidan och baksidan. Själva kontakten, bollspel i övrigt känns som vanligt, det är styrkan, komma rätt i dueller och timing som just nu saknas, förtydligar Emma.
Om vi kommer in på A-landslaget, hur ser du på konkurrensen där med bland andra Nilla Fischer som stod för en bra insats i EM-slutspelet?
– Jag tycker inte att mina odds är sämre än när jag slog mig in i landslaget 2011, då var också bra spelare med. Man måste ha tron på sig själv. Jag vet att kommer jag tillbaka till nivån jag låg på före skadan så har jag goda chanser att få spela i landslaget igen. Mitt mål är också att ta mig tillbaka dit, understryker Emma.
Förhoppningsvis till ett världsmästerskap i Kanada 2015?
– Det är skönt att det inte är något mästerskap nästa år (läs i år), då hade det blivit tight. Nu känns det som man ändå har god tid att förbereda sig och komma i bra form inför ett VM, tycker Emma.
Förutom fotbollen har Emma Berglund även studier att tänka på, hon läser till sjuksköterska på universitetet i Umeå. Studier som hon gjorde uppehåll med 2013 med tanke på att få tid att förbereda sig inför EM:et.
– Jag hade länge funderat på sjukgymnast, det är ju ett praktiskt yrke och just att jobba med människor och omvårdnad överhuvudtaget. Som exempel när man kommer till träningen och tejpar foten. Det har intresserat mig och jag sökte in till sjukgymnast, kom inte in, och när jag skulle söka igen fick jag upp ögonen för sjuksköterska, sökte och kom in på den linjen. Jag har nu gått ett av mina tre år, valde att ta studieuppehåll i år (läs 2013), och hade tagit det beslutet innan skadan inträffade, tur i oturen för då kunde jag lägga ner extra tid på rehab-träningen med två pass om dagen och det gav resultat
Emma Berglund kommer in på att det kan vara bra att ha en utbildning och luta sig emot när väl fotbollskarriären tar slut.
– Det är klockrent, för då behöver man inte ta upp studierna utan kan mer eller mindre komma ut i arbetslivet snabbare, tror Emma.
Är det några andra idrottare som är med och läser samma utbildning?
– Inte det jag läser, men vi är många i laget som studerar överhuvudtaget. Jag är imponerad över Emmelie Konradsson som gör det bra med tanke på den tid hon behöver lägga ner på både studier och fotbollen. Du har för att nämna några andra Jenny Hjohlman, Tuija Hyyrynen, som studerar, Linnea Ågren och Hanna Folkesson jobbar, Elin Landström både jobbar och pluggar. Det är många fler som både arbetar och studerar, det skiljer sig på så sätt från mina första år i klubben, då jag och alla var heltidsproffs. Men det är så klart lite andra tider nu.
Om vi pratar om säsongen som stundar nu, vad har du för tankar på den och laget?
– Jag ser mig själv i de unga spelarna som har kommit fram, jag kan tycka att de har en otacksam roll. När jag kom till klubben var vi väl kanske bara tre-fyra juniorer, jag som 88:a, Lisa Dahlkvist, Erika Karlsson och till viss del Johanna Frisk som var de yngre. Vi fick mer tid på oss att se och lära och som junior, fick bra träning och tittade på de spelarna som visste vad man behövde för att bli bäst. Sen satte Andreé Jeglertz sin prägel på fotbollen och jag delade den, säger Emma och fortsätter;
Det är väl det som är tråkigt nu när vi är så pass unga och att de ännu yngre inte får samma utbildning som en annan fick. Det blir en helt annan resa för dem att bygga något helt nytt från grunden. Jag tror att de kommer ha stor nytta av det senare.
Andra förutsättningar
Känner du att du har en hel del att dela med dig av?
– Absolut, jag vill att de ska få samma bild av vad som krävs av en som fotbollsspelare och den utbildningen jag fick. Nu är det bara ”Dockan” (materialaren Patrik Bäcklund) kvar i ledarstaben och så har vi fått tillbaka L-G Skoog.
– Det har varit svårt att ta det ansvaret själv, men jag hoppas kunna trycka in någonting i dem, hehe, säger Emma Berglund och vi kommer in på svaret på frågan om hur hon ser på säsongen som väntar.
– Det känns positivt. Vi har bra spelare i truppen, kan vi bara spetsa till med lite nyförvärv och ersätta de som har lämnat så har vi en god chans att komma bättre än förra säsongen.
Hur mycket betyder det att fystränaren Lars-Gunnar Skoog är tillbaka igen?
– Han är jätteviktig och det vet du själv hur han är, det är inte bara en fystränare, han är väldigt duktig på att se alla individer i en grupp, han får gruppen att driva åt samma håll. Dessutom vet han också vad som krävs för att bli de bästa. Han har varit med en gång i tiden när Umeå IK startade sin resa och har sedan varit med i världslag fram till dess. Det känns som hans kunskap kommer väl till pass nu när vi har många unga spelare som kanske inte riktigt vet vad som krävs för att nå den absoluta toppen, vilket jobb man måste lägga ner för att komma dit. Där är han väldigt duktig på att utbilda. Det betyder mycket att han kommer tillbaka.
Nu när vi går in i januari, hur mycket tid är det träningsmässigt?
– Just nu ligger vi på sju pass i veckan, då är det bara fokus på löpning och styrka. Nu har jag inte hunnit och kolla in det nya upplägget, men när vi drar igång med fotbollen igen kommer vi nog ligga på fem dagar fotboll och lägga in extra fysdagar med fyra pass. Därmed kommer vi upp i nio-tio pass i veckan.
– Vi kommer ha pulserat däremellan, så vi inte kommer att ligga på max hela tiden. De har varit otroligt duktiga på att få ett bra upplägg. När L-G Skoog försvann fick vi in Andreas Berglund som fystränare, som också hjälper IKSU (innebandylaget), han kommer ifrån en hockeykultur och hans upplägg på styrkan har varit klockren.
– Det ska bli spännande att få ihop det med L-Gs fyspass, det känns som en perfekt lösning. Jag tror inte att det är något annat lag i allsvenskan som har bättre förutsättningar på fyssidan, säger Emma.
Text: Anders Andersson
