Sara sitter på jobbet när vi ringer och erkänner direkt att suget efter fotboll är större nu än någonsin.
– Ja, det är verkligen så. Idag när jag tänker på det är det så tydligt att fotbollen betyder mer än man tror när man är mitt uppe i det och allt bara rullar på. När man bli skadad och tvingas vara borta en längre tid får man sig en funderare helt enkelt. Nu går jag in på min nionde säsong med Kopparbergs/Göteborg och känner mig mer sugen om motiverad än jag gjort på länge.
Så här långt har du följt ditt lag på läktaren, hur känns det?
–Det är också rätt jobbigt och den känslan ökar ju närmare en comeback jag kommit tycker jag.
Hur nära förestående en comeback är du om du får gissa?
–Det är svårt att sia så där men jag har väl tänkt mig att det kan bli några inhopp under våren. Sen till hösten hoppas jag på mer kontinuerlig speltid.
Nu när du följt Damallsvenska från sidan hur vill du karaktärisera inledningen av den totalt och för ditt lag?
–Serien är verkligen jämnare än på många år och det är kul att alla verkar kunna ta poäng av alla. Det finns inte utrymme att slappna av beroende på motstånd och det i sig är väl ett bevis på jämnhet i serien. Kopparbergs/Göteborg har haft lite oflyt med målproduktionen och att spela oavgjort som vi gjort är förstås inte optimalt. men sett till hur serien startat så känns det inte som någon katastrof. Vi ligger ju med där uppe och kan vi få ut lite mer i offensiven och börja vinna lite matcher så kan det börja bli roligt. Serien är lång och det är ju många matcher kvar ännu att spela, säger Sara.
