– Uppenbarligen var det inte tänkt att vi skulle vinna, säger Abby Wambach. Det stämmer också in på de amerikanska spelarna när de möter media efter den makalösa drabbningen i Frankfurt.
Ändå är de vältaliga och proffsiga och hittar orden, levererar matchanalyser och ger beröm till de japanska spelarna.
– Det kändes verkligen som det var vår turnering och vår tur att vinna. Men man gör inte alltid riktiga bedömningar. Om det är något lag jag skulle vilja förlora till är det ett lag med så många kvaliteter och så mycket passion, säger målvakten Hope Solo som räddade en straff i förlängningen.
Men när USA som nätade alla fem gångerna som krävdes för att slå ut Brasilien på straffar i kvartsfinalen försökte själva blev det klen utdelning – alldeles för lättläst.
– Det var vår andra straffläggning och det är klart att andra lag lär sig hur vi skjuter.
Silvermedaljören Hope Solo, en av spelarna som tog sig in i världslaget. Där återfinns också Shannon Boxx, Lauren Cheney och Abby Wambach som hittade toppformen lagom till knockout-spelet.
Hon gjorde mål i de fyra sista matcherna. Vanligtvis med en blandning av teknik och oräddhet, lyfta högt eller kasta sig fram för att träffa bollen med huvudet.
Målet som höll USA kvar i matchen mot Brasilien var en säker nick, ledningsmålet mot Frankrike en attack som lämnade försvarsspelarna med valet att vika undan eller träffas av kraftpaketet Wambach.
Samma hårda utmaning var det inte att göra 2-1-målet i finalen. Båda fötterna i marken, hela kroppsställningen inriktad på att skicka bollen vidare med ett kliniskt rent avslut.
Välförtjänt sett till antalet skapade möjligheter men Japan var inte knäckta och fick in sin kvittering där Wambach blev olyckligt inblandad.
– Bollen tog mig kanske på axeln men den skulle ha gått in iallafall, säger Abby Wambach och fortsätter med att recensera hela matchen.
– Vi hade fler chanser men de kämpade, trodde på varandra och bet sig kvar i matchen så är fotbollen ibland.
– I fotboll är det inte alltid laget som gör bäst ifrån sig som vinner. Japan vann, Japan är världsmästare. De är verkligen förtjänta av det.
Enligt Wambach fanns det en nationell motivation som spelade in för de japanska spelarnas attityd till matcherna i takt med att finalen kom närmare.
– Japan som land behövde vinna mer än vad vi gjorde. De har drabbats hårt, roligt för befolkningen att få något att glädjas åt.
Till sist kommenterar 31-åringen med OS-guldet från 2008 som sin största titel med landslaget straffarna som den här gången nekade USA segerfest.
– Jag är förkrossad, till och med under straffläggningen kändes det som vi skulle kunna vinna. Det är tufft att förlora efter straffavgörande.
