Hon Sveriges största stjärna, den mest efterfrågade av dem alla. Ändå är det nästan drygt 17 år sedan hon spelade sin senaste mästerskapsmatch och 29 år sedan hon sköt det svenska landslaget till ett EM-guld. Under Sveriges tre matcher i EM är det när speakern läst upp Pia Sundhages namn som publiken hejat, ropat, jublat och klappat mest. Det är Sundhage som sprungit från tv-program till tv-program sedan hon tog över förbundskaptensrollen från Thomas Dennerby. Och allt har inte varit OS-guld och gröna planer.
Under den här dagens pressträff fanns inte Pia Sundhage med. Istället äntrade Lilie Persson, Caroline Seger, Sara Thunebro och Kosovare Asllani podiet. Sveriges förbundskapten har inte heller varit med på någon av ”dagen-efter-match”-intervjuerna som varit under EM. Ibland har Sundhage även valt att inte passera mixed zone efter Sveriges matcher. För att det helt enkelt blivit för mycket.
– Det går fort alltså, man ska återhämta sig och förbereda sig för nästa match. Om det varit tre dagar mellan matcherna då har man ett sådant scenario till att kunna ha en dag då man analyserar den senaste matchen, nästa dag när man pratar om motståndaren och tredje dagen när man pratar om sitt spel mot nästa motståndare. Skillnaden mellan två och tre dagar är jättestor. Inte bara fysiskt utan även mentalt, berättade Pia Sundhage efter matchen mot Italien.
Och nog har hon varit mer utsatt än andra. Nog är det Pia Sundhage alla vill ha en del av.
Undertecknad reagerade på det redan under presskonferensen före matchen mot Danmark.
Lagkaptenen Lotta Schelin och Pia Sundhage satt på podiet när frågorna om det danska laget skulle hagla. Men väldigt få frågor kom att handla om Danmark, och väldigt få frågor var riktade till Lotta Schelin. Istället fick Sundhage gång på gång beskriva hur det är att träna Sverige, skillnader mellan USA och Sverige samt berätta om det jobb hon gjort för damfotbollen under alla dessa år. Samma frågor som Sundhage fått 100-tals gånger under hela våren. Kanske lite mer aktuella nu under EM. Men att Sundhage är ett jagat byte av alla journalister, och att hon gör betydligt mycket mer media än Thomas Dennerby – det råder det inga tvivel om. Det har slitit på den svenska förbundskaptenen.
Efter matchen mot Italien höll Sundhage ett tal riktat till alla journalister som dragit i henne de senaste veckorna och som muttrat över att landslaget gör för lite media.
– Jag vill passa på att säga det. Jag gör så gott jag kan när det gäller media. Jag försöker ställa upp så mycket det bara går. Ibland är det en utmaning. Eftersom det bak i huvudet sitter ”vad är nästa steg” vilka spelare man ska prata med, och träningar man ska förbereda. Jag känner själv att jag inte lyckas varje gång, efter varje match – att prata så gott jag kan om damfotbollen. För det är jobbigt mellan matcherna, och det gäller att prioritera rätt.
Sundhage jämförde sedan det arbete hon gjort i USA, med tre mästerskapsfinaler på meritlistan, och jobbet hon gjort i Sverige under de senaste månaderna.
– Det ska ni veta, att det är en fantastisk skillnad mot att ha varit i USA och spela tre finaler. Det går inte att jämföra den mediabevakningen. Men då var det Abby Wambach och Alex Morgan som skulle intervjuas hit och dit. De tog väldigt mycket media.
Det är finns även andra skillnader mellan USA och Sverige. Skillnader som gör sitt till för Pia Sundhage:
– Det är viktigt att kunna njuta i detta – för det är precis det här vi har velat så väldigt, väldigt länge och jag är fascinerad av att folk står kvar när vi är i Göteborg och vinner en kanonmatch, och folk står kvar och det blir ärevarv. Vi hyllar de blågula färgerna, det är jättestort. Den känslan hade jag inte på samma sätt i USA. Den pressen som blir är ju press från två håll. Dels jag som coach som ska leda ett lag, men också jag som svensk ska representera mitt land. Det är lite annorlunda, det får jag faktiskt erkänna. Man kommer mycket närmare såväl folket som media, det är en stor skillnad.
Sundhage fick sedan frågan om hur hon gör för att koppla av, hur hon stänger ute all press som ändå vilar på hennes axlar.
– Det är träning på morgonen, och där blåser vi ut huvudet – höll jag på att säga. Musiken betyder mycket och inte bara att sätta på någon musik, utan verkligen välja vilken musik som passar just då. Sen att diskutera fotboll med min bästa vän Lilie Persson som är så klok och vi gör bra saker med laget, det är en oerhörd trygghet för mig. Det är en odelad vänskap och vi litar på varandra till 110 procent. Det är klart, jag gillar ju det här. Nu kommer kvartsfinalen och vi kommer vara nervösa. Men jag har lovat mig själv att verkligen göra vårt allra bästa och njuta, för den här tiden kommer aldrig tillbaka.
