Det var inte förrän nu i slutet av januari som beskedet om att Charlotte Rohlin skrivit på ett nytt kontrakt med Linköpings FC över 2015 kom. Att det dröjde har inget med någon ambivalens ifrån Charlotte att göra, nej det handlade bara om tid.– Vi har varit överens sen i december men så var jag iväg på semester och sen kom jul och ja, du vet hur det kan bli. Det handlade inte om något annat än att så länge jag inte satt min namnteckning på kontraktet så vill inte klubben göra något tillkännagivande.
Det slog mig att du kanske kände någon slags tvekan inför ännu en säsong i denna din enda klubb dit du kom som sjuåring. Vet du förresten hur många säsonger du gjort i högsta serien?
– Nej, inte så här på rak arm men det kvittar väl. Jag har fortfarande det inre drivet och tycker att det är kul att spela fotboll så något problem med motivationen handlade det inte om, kan jag lova.
Med sina 16 säsonger och 215 matcher i Damallsvenskan hör Charlotte till de mest rutinerade.
Ifjol kantades dock hennes och flera spelare i Linköpings FC av skador.
Charlotte, du spelade av och till under säsongen och det var väl först mot slutet när ni spelade avgörande matcher i Champions League som du såg ut att ha hittat tillbaka i gammal god form igen.
Hur ser du själv på fjolåret?
– Det blev en konstig säsong med flera skador för mig och det var väl först på hösten som jag började kunna spela mer regelbundet. Men som du säger så var det när vi mötte bra internationellt motstånd som ryska Zvezda och Liverpool i Champions League som jag själv kände att jag tog ett kliv till och närmade mig en bra högsta nivå. Den nivån hoppas jag kunna hålla i år och sen hoppas jag att hela laget kan hålla sig mer skadefritt än ifjol, då kan det bli riktigt bra.
Ja och för att nämna några hade Renée Slegers, Jessica Samuelsson och inte minst Pernille Harder också ett minst sagt skadefyllt år. Hur ser det ut på den fronten?
– Renée är igång dock försiktigt ännu men som jag förstår det verkar det positivt inför säsongen. Jessica likaså, sjukgymnasterna har hittat det underliggande problemet och jobbar nu för att hon ska bli helt återställd. Pernille är frisk. Ni vet ju vad hon kan och det ser vi nu igen på träningarna där hon är igång för fullt. Det tog tid för henne också att hitta tillbaka, men så är det. Att en skada är läkt betyder bara att man kan köra igång igen, formen kommer inte per automatik, säger Charlotte som varit med några år.
Ni har ett späckat schema och måste vara i fin form ganska tidigt med en nära förestående Supercupsfinal och sen kvartsfinal i Champions League i mars. LFC möter FC Rosengård i Supercupen den 15 mars i Malmö. Onekligen bra för båda lagen, då matchen kommer lägligt och blir som ett slags genrep?
– Ja, så kan man se det. En bra genomkörare och inte bara träningsmatch utan en match som gäller något. Det börjar dra ihop sig mot allvar ganska snart och det är inte utan att man ser fram emot detta.
Lite krasst kan man säga att Linköpings FC fick en hyfsad lottning. Ni ställs mot danska Bröndby medan FC Rosengård ska tackla fjolårets mästare VfL Wolfsburg. Känns det som om ni har en semifinalplats inom räckhåll?
– Att få Bröndby i kvarten var väl den bästa lottning man kunde få om man ser till övriga lag som är kvar. Därmed inte sagt att det blir någon lätt match för alla lag som kommit så här långt är bra, det kan vi konstatera. En liten fördel känns det som att vi börjar hemma, där är vi starka och vi har gett oss den på att höja oss rejält när det gäller bortamatcherna också, säger Charlotte och ger oss därmed en hint om att Bröndby helst ska besegras både hemma och borta.
En fulltränad Charlotte Rohlin i gammal god form kanske funderar något över att komma med i landslaget och till VM i Kanada i sommar?
– Jag har som mål att konkurrera om en plats och jag känner att jag absolut är på väg att hitta tillbaka till gammalt gott slag. Just nu har jag fokus på vardagen, träningar och matcher med Linköping. Funkar allt bra där tänker jag att andra måste märka det. Det gäller väl för mig att göra så mycket intryck på förbundskaptenen att hon ser mina kvalitéer och inser att jag duger även i landslaget fastän konkurrensen är hård.
Att hon har ögonen på sig och i allra högsta grad fortfarande är med om att konkurrera om en av mittbacksplatserna fick hon besked om igår när förbundskapten Pia Sundhage tog ut henne landskampen mot Finland.
