Från att ha tillbringat ett par försäsonger med landslaget på Cypern flyttades hela turneringen till Algarve på Portugals sydkust.
– Vi spelare hade inget att invända, det kändes bara som ett privilegium att få byta träningsmiljö och kyla mot värme. Att det sen visade sig vara både bättre mat, hotell, träningsplaner och inte minst de fotbollsarenor vi spelade matcher på, var förstås också en stor bidragande orsak till det goda rykte om Algarve-turneringen byggde upp med åren och att allt fler lag hittat dig.
Sverige gick till final och er förbundskapten då Bengt Simonson har tidigare berättat att ni trots att det var försäsong var i bra form, något som förstås hängde ihop med att landslaget startade säsongen 1995 extremt tidigt.
– 1995 var i mångt och mycket en omtumlande säsong som för landslagets del började tidigt med två EM-semifinaler, borta-hemma, mot Norge. I stort sett direkt efter dessa väntade Algarve, EM-final och sen på sommaren VM på hemmaplan. Senare på hösten startade ett nytt EM-kval. Alla dessa matcher innebar att vi låg borta många dagar med landslaget det året. Jag är inte helt säker på hur många men runt 80 tror jag inte är helt fel, funderar Lena.
– Gällande Algarve Cup var landslaget i fin form. Vi hade bra självförtroende efter att ha vänt underläget i EM-semifinalen mot Norge till vinst hemma. Jag var petad i returen och minns väl att jag inte var särskilt glad över detta. Min tränare i MFF, Anneli Andersson, sa till mig. ”var skärpt och visa vad du kan när du väl få komma in”. Jag kom in i andra halvlek och lyckades med allt jag gjorde. Det blev till slut l ett hattrick som man väl kan säga var en stor bidragande orsak till vår vinst med 4-1. Sen i Algarve tog vi oss till final efter att ha vunnit grupp A före Norge. I finalen mötte vi Danmark och vann efter förlängning med 3-2. Jag tror att vår mittback, Annika Nessvold, avgjorde matchen med ett kanonskott om jag inte minns fel.
Lena har helt rätt. I Fotbollsmagasinet Nya Mål nr 3-1995 skrev vi så här:
”I 117:e minuten av förlängningen i finalen av Algarve Cup avgjorde Annika Nessvold med segermålet 3-2 mot Danmark. Nästan 40 meter från mål slog hon på ett hårt skott som dök in i målvakten Dorte Larsens bortre kryss.”
och få bättre resurser. USA hade ju då knappt någon nationell liga, landslaget låg därför samlat i långa perioder och till viss del bygger deras fotboll mycket på den modellen även idag, även om de numera spelar en liga under några månader. I Sverige låg damlandslaget samlat kanske 30 dagar under EM-året 1984, idag hamnar man nog runt 100 dagar om året.
Men det var det värt, även om det var mycket?
–Absolut. Jag tror ingen tyckte att det var någon uppoffring utan bara kul. Förutom träningen fick man en chans att skapa kontakt med många andra landslagsspelare ifrån
Idag är antalet samlingsdagar för landslaget i paritet med hur många ni hade 1995. Kan man säga att ni då nådde en ny nivå jämfört med hur det var tidigare. Du debuterade i landslaget 1984 och kan ge lite perspektiv menar jag?
– I takt med utvecklingen blir det förstås mer och mer. Damfotbollen är ju också sådan i många länder att det är genom landslaget den inhemska fotbollen kan utvecklas andra länder. I början bodde alla landslagen på samma hotell och det skapade en bra stämning. Jag minns också att vi hade stor fest och prisutdelning tillsammans med alla lagen. Det var alltid trevligt. Jag har också varit nere som representant för Malmö FF under min tid som tränare för det damallsvenska laget. Att träffa andra tränare under Algarve var också uppskattat för det gavs inte många andra tillfällen att prata oss samman om svensk damfotboll och dess utveckling annars.
