– Vi har varit giftiga tidigare men sist hade vi två avslut och det är alldeles för lite. Vi måste ha en högre effektivitet, säger assisterande förbundskaptenen Lilie Persson.
De ansvariga som ritar linjer och planerar den svenska anfallstaktiken på pappret har för länge sedan vaknat för fördelen att ha bollen fast förankrad vid hörnflaggan och en bra tillslagsfot att tillgå.
Någonstans mellan bollträffen, tillöpet och upphoppet har det sedan misslyckats för svensk del. Hörnstatistiken är hårdsmält läsning. Av de 67 hörnor som blågult fått till hands i kvalmatcherna har inte en enda omsatts i nickmål.
Låt vara att Caroline Seger tryckte till en boll i luften i ett annat läge med lyckat resultat och Lotta Schelin också satt huvudet till för mål efter frispark.
Det krävs mer för att återfå mervärdet med hörnorna. Den markanta oroskänsla som sprider sig bland försvararna när de får distinkta inspel och bra huvudspelare att hålla undan är en del. Att det gör gott för det egna laget att näta en gång emellan och få upp stabiliteten hör också till.
– Har man gjort några mål på hörna får man ett helt annat självförtroende, då går man dit på ett annat sätt nästa gång. Börjar man missa blir det tveksamheter. Vi behöver komma back on track igen, säger Lilie Persson.
Redan förra hösten aviserades en satsning på huvudspelet. Landslagsspelarna har filmats i luften, fått material kring sina egna kvaliteter på nick att bearbeta – blivit uppmärksammade på vad Persson och Sundhage vill.
– Till det vi filmar finns det ett speciellt program där varje teknisk färdighet syns och man kan också se instruktioner.
Har ni kommit något på spåren?
– Vissa delar kan vi se lätt. När tjejerna har händerna ovanför huvudet sjunker huvudet per automatik, redan där har de tappat en decimeter. Något annat kan vara att man inte får fram höften ordentligt, då har man tappat kraft. Alla våra spelare kan ju hoppa, men för många spelare hoppar på ett ben istället för två. Det är en enkel detalj att ändra, idag går fotbollen så snabbt att man inte kan avvakta.
Mittbackar med pondus i luften
Nilla Fischer som gjorde tre tunga hörnmål i EM har den naturliga fallenheten med kraft och pondus för att ta sig fram, upp och få till huvudplaceringen – likaså mittbackskollegorna Emma Berglund och Linda Sembrant.
Tysklandsproffset kommer dock med ett viktigt påpekande.
– Skillnaden inför ett mästerskap är att man har många veckor på sig att träna ihop, på kortare samlingar får man prioritera annat i spelet och kan inte jobba lika mycket. Man får ta sig tid hemma i klubblaget och putsa på det när man kommer till landslaget.
Några hörnvarianter, utan krusiduller för att få till känslan av att träffa rätt prövades på fredagens stängda träning.
Mellan Skottland och Färöarna får Sverige också ett par dagar i Stockholm. Då ska nickkunskaperna följas upp, säger Lilie Persson som annars är helt på Fischers linje och hårddrar var huvuddelen av arbetet ska göras.
– Vi belyser bara att det är ett utvecklingsområde, sedan måste spelaren göra det på egen hand. Att vara på världsnivå betyder att man måste lägga ner extra tid.
