Att Tyresö FF AB skulle mäkta att hitta runt 9 miljoner för att undvika konkursen såg omöjligt ut, lika omöjligt som att man, enligt undertecknad, skulle klara av att fullfölja spel i Damallsvenskan. Jag tippade Tyresö sist i tabellen till mångas förvåning men jag fick rätt. Visst var laget för bra för att hamna sist rent fotbollsmässigt men nu handlade det om något annat – pengar. Laget Tyresö såg olika ut match för match och resultaten var minst sagt ojämna. Bra att man tog beslutet att lämna Damallsvenskan, det kändes mest rättvist för alla inblandade.
I Damallsvenskan lär publikintäkterna endast bestå 8 procent av den totala intäkten och med årets vikande siffror lär den siffran inte öka utan snarare minska. Här ska sägas att de övriga 92 procenten främst är sponsorintäkter. Ännu har man inte börjat göra stora pengar på spelarövergångar vilket är mer vanligt på herrsidan.
Att Damallsvenskan lockat många spelare har gjort att lönerna har ökat och avslöjandena om Tyresö-spelarnas löner ger en bild som känns både orättvis och orimlig. Troligtvis håller detta på att förändras i detta nu när det ena skrämskottet efter det andra avlossas. Redan har Umeå IK gått igenom ett stålbad och håller på att resa sig igen. För Jitex BK Mölndal lär det ta något år till innan man är i fas men troligtvis räddar man Elitlicensen för kommande år och i veckan kom dystra siffror ifrån Kristianstads DFF och för dem återstår det att hitta en väg för att klara ekonomin och hitta ny balans i densamma.
Av den anledningen vill jag flagga än mer för betydelsen av landslaget.
Jag har tillhört dem som sagt att ”ett slutspel utan damlandslaget vore väl ingen katastrof”, men nu börjar jag tvivla.
Det är många därute som jobbar hårt med både bredden och eliten och för dem handlar det bara om jobba på som vanligt, inget att be för med andra ord.
Men kanske blir villkoren sämre om media tappar förtroendet för en av Sveriges, till antal utövare, största idrotter om inte heller damlandslaget kan fortsätta att leverera säkra slutspelsplatser för på hemmaplan i seriespel lyser publiken allt som oftast med sin frånvaro och detta trots att vi har både svenska och utländska världsstjärnor som dragplåster i Damallsvenskan.
En plats i VM vore guld värt i uppmärksamhet och nya ekonomiska fördelar. Men jag vill tillägga att det inte betyder att man kan luta sig tillbaka och tro att saker löser sig per automatik. För ganska många år sedan var TV-bevakning lösningen på de låga publiksiffrorna. Nu är det om inte vardagsmat så bra mycket bättre. Ett herr-VM med Sverige skulle knappast få mer TV-tid än det som nu spelas utan. Ett dam-VM 2015 utan Sverige, ja då skulle jag inte vara helt säker på att vi skulle kunna följa VM på samma sätt som vi varit vana vid, alltså med ett ganska brett utbud av matcher.
Vi bevittnade EM på hemmaplan ifjol och där såg vi vilken enorm genomslagskraft damlandslaget har och i takt med att damfotbollen växer och numera spelas över hela världen står det utan tvivel att en plats i VM vore guld värt i uppmärksamhet och nya ekonomiska fördelar för både landslag och klubbfotboll.
Vi får inte glömma att det i potten också ligger en plats till OS 2016 att spela om under VM och Marika Domanski Lyfors, sportchef på Svenska Fotbollförbundet, är tydlig när hon pratar om VM i Kanada.
– Det finns inget mått på hur viktigt det är att vi kvalar in till VM i Kanada. Det är ju samtidigt kval till OS 2016 och sen är det viktigt för vår del för vi har ju haft målsättningen att vi ska vara som bäst 2015 och då gäller det att vi kvalar in dit.
Något annat som reflekterar en framgång som att nå VM-slutspel?
– Ja, det blir ett otroligt fokus på det mästerskapet och i synnerhet på ett damlandslaget får en enorm publicitet och om vi tittar tillbaka bara på EM och det genomslag damlandslaget fick där det går inte att mäta i pengar men det betyder hur mycket som helst för hela sportens framtid i Sverige.