För Laura Kalmari verkar inget vara omöjligt. Hon lever sin dröm som fotbollsproffs sedan flera år tillbaka. 2008 blev hon mamma till en dotter. 2009 blev hon Finlands stora hjältinna i EM hemmaplan där Finland nådde semifinal. Mästerskapet kunde ha varit ett bra avslut på en lysande och enastående karriär men istället blev Laura proffs i USA.
Lång karriär med tidig debut
Den 11 mars 1996 debuterade den då 16 år, 10 månader och 15 dagar gamla Laura Kalmari i det finska landslaget i Algarve-turneringen i en match mot Island. Under de drygt 15 år som gått sedan debuten har Laura radat upp framgång efter framgång, vunnit flera finska och svenska mästerskap, cuper och blivit skyttedrottning på bägge sidor Bottenviken ett antal gånger. Två gånger fick hon lyfta UEFA Women’s Cup med sitt Umeå IK.
När vi pratar kommer jag ihåg ett samtal med tre finska landslagsspelare av den yngre generationen i höstas. Man pratade om vem som skulle ha de största chanserna att bli årets spelare i Finland tills någon sa bestämt:
– Laura!! Och de andra bara instämde. Javisst, såklart, naturligtvis.
De hade rätt. Den finska motsvarigheten till Diamantbollen tilldelades för femte gången Laura Österberg Kalmari.
Hon skrattar lite när jag berättar denna lilla historia.
– Jo, jag tycker att jag hade en väldigt bra säsong ifjol. Det gick inte så bra för min klubb Sky Blue FC som missade slutspelet och inte heller för Finlands landslag där vi missade ytterligare spel i VM-kvalet. Det känns förstås tråkigt, men på det personliga planet kan jag vara nöjd med förra säsongen.
Allt eller inget
Men Lauras karriär kunde ha varit slut redan mycket tidigare. 2008 blev hon mamma till en liten tjej och trots att hennes man ställde upp till fullo kändes det ibland svårt. Så länge hon var mammaledig fungerade allting mycket väl. Men efter EM 2009 körde sakerna ihop sig. Laura hade börjat studera på heltid igen och ibland kändes det svårt att lämna familjen och träna kvällstid efter dagens studier.
Nu registerar jag ytterligare en kännetecknande egenskap hos Laura Österberg Kalmari. Hon är lite av en perfektionist. – Allt eller inget. När hon satsar vill hon göra det helhjärtat och på riktigt. Laura vill helt enkelt få ut det mesta av allt hon engagerar sig i. En styrka som Laura själv framhåller är sin självdisciplin.
– Jag har den attityd som krävs för att kunna träna ett halvt år utan lag och likaväl har jag nu mer självdisciplin än någonsin förut. Jag har dagar då jag tänker på hur skönt det skulle vara att stanna hemma och ligga i soffan istället för att åka till gymmet, men jag åker ändå. Och när jag kommer igång med mina intervaller så känner jag mig som en vinnare.
Finsk hjältinna
Den 27 augusti 2009 löd huvudrubriken på en av Finlands stora kvällstidningar: Laura on suomalainen sankari.(Laura är en finsk hjältinna). Vad hade hänt? Kvällen före hade Finland spelat sin andra match i EM inför drygt 17 000 åskådare på Olympiastadion i Helsingfors och besegrat Holland med 2-1. Laget hade vunnit gruppen i förtid och avancerat till kvartsfinalen. Båda målen gjorde Laura på nick.
– Jag minns faktiskt inte att jag någonsin tidigare gjort två mål på nick i en och samma match, sade hon efteråt i presskonferensen och dåvarande förbundskaptenen Michael Käld upplyste oss journalister att Laura nu hade gått om legendaren Jari Litmanen i antal mål för landslaget.
Hyllar mannen som vågade se möjligheten
EM kunde ha varit ett bra avslut på en lysande och enastående karriär. Men sedan hörde landsmaninnan Pauliina Miettinen av sig från andra sidan Atlanten. Hon hade precis blivit tränare i WPS-mästarlaget Sky Blue FC. Och Miettinen ville ha Laura Österberg Kalmari i den amerikanska proffsligan. Själv var hon lite tveksamt om allt skulle fungera.
– Men jag måste säga att jag har en man som bara ser möjligheter. Han är inte så beroende av att jobba på ett visst ställe och kunde även jobba från USA.
Svaret blev alltså ja till Pauliina Miettinen och paret Österberg Kalmari flyttade med sin dotter till Somerset, en liten stad i New Jersey.
– Vi bodde i ett lägenhetshotell och hela arrangemanget passade mig verkligen mycket bra. Vi tränade från klockan 10 till 12 varje dag och på det viset hade jag mycket tid och kvällarna med familjen.
Många damallsvenska spelare flyttade i början av 2010 till USA för spel i WPS. Många fick starta matcher på bänken, bäst gick det nog för Caroline Seger i Philadelphia, Mami Yamaguchi i Atlanta och – Laura.
– Jag fick faktiskt starta alla matcher om jag var skadefri, säger hon stolt.
Laura gjorde fem mål i WPS och trivdes mycket bra i sin roll som playmaker. Det är troligtvis också hennes attraktiva sätt att spela – den närmast perfekta blandningen mellan atletik och tekniskt kunnande och elegans som går hem i USA.
Ålder inget hinder för ett proffs
Sky Blue FC ville ha Laura Österberg Kalmaris tjänster i ytterligare en säsong och svaret blev åter igen ett ja. I år blir Therese Sjögran hennes lagkamrat för första gången?
– Det ska bli kul. Man visste ju att Therese gärna ville spela i USA och jag fick faktiskt ett mail av vår nye coach Jim Gabarra i höstas där han undrade om jag kunde tipsa honom om en mycket bra spelare. Jag nämnde Therese, och sade att jag tycker att hon är en av världens bästa spelare. Han svarade att han själv hade haft bra koll på Therese och ville ha henne i laget.
Therese Sjögran är även Sveriges bästa fotbollsspelare, säger jag. Men vad säger det om den svenska fotbollen just nu när en 33-åring är klart bäst?
Jag får mig en åtminstone halvt allvarlig blick tillbaka.
– Hey, jag fyller själv 32 senare i år, svarar Laura. Jag tror att man kan spela ganska länge på den högsta nivån om man har bra förutsättningar och viljan att fortfarande bli bättre. Det är möjligt att utvecklas även om man är över trettio!
Profiler som Laura behövs, tänker jag, på eller utanför planen, när jag långsamt promenerar mot tunnelbanan och Laura Österberg Kalmari springer över gatan för att hämta sin dotter på förskolan.
