Olyckan var framme i Elitettamötet med Älta IF i början av augusti. Kan du själv beskriva vad som hände?
–Jag och Älta-spelaren (Elin Ekblom Bak) gick på bollen, hon hann före, gjorde en sidledsförflyttning och fick med sig mitt ben på något konstigt sätt, och då vreds det.
Kände du direkt att det var något allvarligt?
– Först när det hände var jag helt hundra på att det var korsbandet, men efteråt kändes det inte alls likadant som första gången jag drog sönder det, minns Sarah.
När blev du skadad förra gången?
– Det var i juni 2012 olyckan var framme. Efter den händelsen fick jag vänta i nio månader(!) på operationstid. Därefter väntade en lika lång rehabiliteringsperiod. jag var helt klar för spel först till årets försäsong där jag spelat vårsäsongen och ett par matcher nu på hösten innan det hände igen (8 augusti). Samma knä, det vänstra, säger Sarah till damfotboll.com.
Var befinner du dig nu i läkningsfasen?
– Jag går hos sjukgymnast nu och förbereder mig för operation. Väntar på återbesök på Sophiahemmet. Den här gången var det också någon skada på ett ledband, hur allvarligt vet jag inte. Läkaren har sagt att jag borde lägga skorna på hyllan, det var hans rekommendation. I utlåtandet stod det att vi skulle ”diskutera en eventuell operation” men jag vill operera mig.
Är det något du känner du kunde gjort annorlunda eller är det bara otur?
– Jag tror framför allt att jag kan förbättra mitt närkampsspel. Hittills har jag gått in i närkamper väldigt mycket med bara benen och inte kroppen. Rehaben från första skadan kunde jag skött bättre, jag är inte den bästa på det, tyvärr. Men hur stor del det har i denna skada går ju inte att veta.
Har du något råd till unga spelare för att minimera sådana här skador?
–Träna mycket styrka, knän, baksidor, rumpa och mage, ’”coren”. Hitta tyngdpunkten och sänk den, många spelar väldigt upprätt, jag är en av dom.
Avslutningsvis, du är sugen på att komma tillbaka en gång till?
– Absolut, vi får se hur operationen går, men jag vill tillbaka till fotbollen!
