LdB FCs mittfältares kamp för att spela fotboll började med att hennes pappa skar sönder hennes bollar för det var inget för flickor i Colombia att hålla på med. Yoreli Rincon hade inte fyllt 20 när hon landade i Malmö hos LdB FC utan att kunna vare sig engelska eller svenska.
I en intervju på FIFAs hemsida har Yoreli Rincon mycket att berätta som gjort henne till en redan rutinerad spelare trots sin ungdom. Hon gjorde ett av målen i kvartsfinalen som Colombia vann mot Sverige i U20-VM i Tyskland 2010. Det placerade Colombias kvinnliga fotboll på världskartan. Yoreli fick alla talangscouters blickar på sig och det var LdB FC Malmö som drog längsta strået.
– Vi var en familj utan särskilt mycket pengar och hade knappt råd att köpa skor. Min bror brukade göra benskydd till mig av kartonger, berättar Yoreli.
– Så småningom köpte pappa kängor som var tre storlekar för stora så att jag skulle kunna växa i dem de närmaste åren. Det fanns inget damlag i min hemstad. Folk kallade mig man eller vildkatta och flickor gillade mig inte heller för att de sade att jag ägnade mig åt en manlig sport.
Yoreli bestämde sig för att andra flickor i regionen där Santander ligger inte skulle bli mobbade på samma sätt och startade – trots sin ungdom – en fotbollsakademi.
– Folk sade att jag inte var lämplig och jag flyttade hemifrån när jag var 12 för att kunna fortsätta att spela. Vi har tjejer i alla åldrar i min akademi från tre år till de som läser vid universitet.
Yorelis erfarenheter har härdat henne men hon har inte tappat sitt leende.
– När de pratade svenska på LdB FCs träningar och översatte till engelska och jag fortfarande inte förstod något började jag fundera över vad jag har här att göra. Men tjejerna i laget hjälpte mig med allt så att jag kunde anpassa mig, berättar Yoreli.
Hon har jämförts med Marta. Yoreli känner sig hedrad men föredrar att ses som den hon är.
– Min hemliga dröm är att nå ännu längre än Marta. Jag är ännu ung och jag hoppas nå dit i min karriär.
Hon har spelat U20-VM, dam-VM och OS samt flera sydamerikanska och Pan-amerikanska mästerskap före fyllda 20.
– Folk tror jag är gammal för att jag har varit med om så mycket, men jag har varit proffs i bara två år och har långt kvar.
Dam- och flickfotbollen har satt fart i Colombia på bara ett par år.
– Det är otroligt, säger Yoreli och gläds åt omsvängningen.
– Det spelas turneringar för lokala- och skollag, och på vilken nivå det än är spelar de för att de tycker fotboll är kul. Jag blev Colombias första proffs på damsidan men det finns ytterligare fyra-fem nu, för första gången.
