Johanna officer i Sveriges försvar – och Vittsjös

Militärtjänst och ett halvår med den svenska styrkan i Afghanistan. Johanna Rosén tog paus från idrotten men när hon för några veckor sedan återvände till Sverige blev hennes fotbollslängtan för stark.– Jag kände varför inte. Man brinner för fotbollen men man kan aldrig tjäna pengar på det trots att man lägger ner extremt mycket tid. I alla fall inte på den nivån att det går att spara något, säger hon.

Den nyss comebackande försvarsklippan hjälper både Vittsjö och sig själv. Ledigheten från de civila uppdragen fylls bäst ut med tränings- och matchskorna på.
Laget från norra Skåne som hon var med om att spela upp till Damallsvenskan har inte direkt mängder av valmöjligheter för att sätta starkast möjliga uppställning på banan för tillfället.
– Stommen är den samma, men truppen är lite mindre, säger Johanna Rosén apropå känslan då och nu och i Vittsjö med en säsong emellan elitspelandet.

 

Under de senaste månaderna har hon upplevt allting utifrån andra perspektiv, allt annat än svensk vardag.
– Den stora skillnaden nere i Afghanistan är hur människorna mår, många lever i misär. Man försökte hjälpa till så gott man kan, gav böcker till en flickskola men det är mycket man inte får göra som militär, ibland är det frustration.
 

Vad har du själv fått med dig därifrån?
– Man är väldigt tacksam för livet vi har här i Sverige. När det gäller fotbollen kommer jag inte bli sur för det som händer på planen på samma sätt som tidigare.

Vad har du för uppgifter under en dag där?
– Jag är skyttegruppchef med sju killar under mig. Det kan vara alltifrån att vakta, eskortera och patrullera, ibland träffar man någon att samverka med för att få information.

Efter uppehållet 2012 ingick det inte i planen att återuppta spelarkarriären men så kom plötsligt ett meddelande.
– Jag fick ett sms. Thomas (Mårtensson) har alltid varit min tränare så jag det var klart att jag skulle säga ja när de behövde det.

Åter till fotbollen med specialinriktad träning och ett inhopp på 20 minuter borta mot LdB FC Malmö.
– Det kändes jättebra, jag hade inte väntat mig att få speltid så snart, säger Johanna Rosén som fått hålla igång bra.
Det ingår så att säga i uppdraget.
– Man bor på camp där nere och har bra mat och goda träningsmöjligheter. Det blir en hel del styrketräning, sen kände jag kanske lite avsaknad av timing i comebacken men det ska nog komma.

Vittsjö tackar för tillskotten
Vi har det lag vi har brukar det heta under våren när transferfönstret stängt och inte tillåter någon quickfix till en skadedrabbad trupp. Till Vittsjös försvar ska sägas att man aldrig sätter skadorna i fokus och skyller det för sina tillkortakommanden.
Då kom ändå tillskottet från Brasilien, tekniska Ketlen Wiggers ytterst lägligt och Vittsjö tackar och tar emot så länge Johanna Rosén kan stå till tjänst med gräs under fötterna.

Något nytt utlandsuppdrag är inte inplanerat och därmed har Johanna Rosén har fritt ända fram till september.
– Då blir det antingen tillbaks till Halmstad eller officershögskolan i Stockholm som jag sökt in till.
I Vittsjö är hon i första hand med fram till sommaruppehållet.
–Det kan bli mer, men jag får ha en dialog om klubben vill att jag ska fortsätta eller om de vill se andra spelare.