− VI har skolvecka nu, då måste man plugga. Jag har tagit med min dator och mattebok för att jag ska kunna göra det och inte komma för mycket efter i skolan. Och om skolan ska släppa iväg mig så måste jag plugga, de har kravet att jag måste ha gjort vissa saker tills jag kommer hem – då är det bara att göra det, berättar Rulander och lägger till att hon har ganska lätt för sig i skolan. Skönt, då mycket av hennes tid går åt till att spela fotboll.
Skola, fotboll och sömn
När hon summerar sina dagar kommer hon fram till att hon har ungefär en timme egen tid per dag. Resten av tiden går åt till skolan, plugg, fotboll och sömn. På helgerna spelar Rebecca matcher och försöker se till att ha en vilodag. Men även då blir det mycket fotboll. – på TV eller i Eskilstuna.
-Jag tittar på mycket fotboll, mest herrfotboll. Barcelona, Manchester City och fotboll som spelas i Eskilstuna. Man lär sig mycket då. Jag brukar titta på hur innermittfältarna spelar och se hur de agerar. Jag brukar följa spelare som jag ser är lika mig och kollar vad de gör, berättar Rulander och när vi ber henne att peka ut någon internationellt känd fotbollsspelare som hon påminner om väljer hon en Barcelona-spelare och en svensk profil.
– Jag är lite lik Caroline Seger. Och jag är ganska bra defensivt men kan ändå göra mål framåt. Så, du vet – Iniesta, vet du vem det är? Han är ju ganska bra bakåt och ändå ganska bra framåt. Jag är en tvåvägsspelare.
Rebecca säger att hon har både offensiva och defensiva egenskaper men vill inte vara någon defensiv mittfältare som ligger nere vid backarna och städar.
– Jag är en offensiv spelare, vill ha bollen högt upp och leverera vidare. Jag vill helst vara den som spelar fram och tar långskott, berättar Rulander.
Målmedveten med siktet inställt
Hon har drömmar och mål med fotbollen. Vi pratar en stund om starka damligor i världen och där har Rulander bra koll. Hon nämner den amerikanska ligan, men att den är lite osäker – man vet aldrig hur det ska se ut nästa år. Men Frankrike, det känns rätt, det har varit en stabil liga i flera år.
– Jag vill bli utlandsproffs och kunna leva på fotbollen. Som det ser ut nu skulle jag vilja spela i Frankrike. Men det varierar ju hela tiden, förut var det USA, nu är det Frankrike och Tyskland.
För att nå dit behöver hon bli snabbare främst i tanken på planen. Hon vill kunna planera drag två redan innan hon gjort det första, orientera sig snabbare på planen och ta snabbare beslut, alltid ligga steget före motståndaren. Och undvika genvägar?
– Jag har aldrig varit en sådan. Jag har alltid haft disciplin och vetat att om jag vill bli bra måste jag träna, och vill jag bli bra i skolan så måste jag plugga. Man får prioritera. Vill man bli bra måste man kanske gå upp tidigare varje dag för att hinna – då är det bara att göra det.
Rulander hittar sina förebilder på och utanför planen. Zlatan Ibrahimovic är en given favorit. Men den stora förebilden är mannen som alltid har nära till skratt och är glad även när oturen grinar en i ansiktet.
– Min farfar. Han är skön, han visar att man kan vara glad vad som än händer. Han har varit på sjukhus en massa, varit med i bilolyckor och sådär. Men han är alltid glad. Han är skön liksom, även fast han kanske har det dåligt så är han alltid glad åt det han har.
Idag finns 100-tals, om inte 1000-tals, spelare i Rulanders ålder som delar hennes drömmar. Att bli fotbollsproffs, spela i landslaget och göra mål i den blågula tröjan. Vad gör att just hon kommer att lyckas?
– Jag gör alltid mitt bästa, för att jag alltid vill vinna. Vill man alltid vinna så gör man alltid sitt bästa, och vinner man inte så ser man till att göra något åt det för att kunna vinna nästa gång.
Viljan att vinna, viljan att lyckas, och målmedvetenheten finns där. Ändå har Rulanders resa bara börjat.
Stora bilden. Foto: akfoto.se