– Det känns jättebra att vi inte släppet mål, det gör oss tryggare både i backlinjen och som lag. När vi håller tätt bakåt kommer ett eller två mål framåt förr eller senare, sade hon.
Jessica Samuelsson såg Norge-matchen och det uppoffrande spelet där från bänken. På lördagskvällen var hon mogen startelvan och större uppgifter än på ett tag i landslagströjan.
Matchbilden där lagen kontrade mot varandra var inte till Sveriges fördel, Samuelsson och försvarskollegorna var oftast tanken och steget före.
– Eftersom det var min första match på ett bra tag kände jag lite stress i passningsspelet. Det fanns mer ytor än vad vi själva trodde.
Av det Schweiziska målflytet i delar av matchen mot Holland blev det intet. Trots att Ramona Bachmann låg i startgroparna och också fullföljde några kontringsräder.
– Hon fick mestadels vara felvänd, när hon kom rättvänd skötte vi det, sade Samuelsson.
Hur bemöter ni hennes ruscher?
– Det jag har lärt mig från att möta henne i Damallsvenskan är att hon väntar på vad man gör själv. Tar man ett steg går hon åt andra hållet och hon vill gärna finta. Jag försökte avvakta lite, tyckte oftast att hon passade bakåt.
Hur betygsätter du försvarsspelet i stort?
– Det blev två nya spelare in efter den här matchen (Samuelsson och Emma Berglund, journ. anm.), men vi är vana att spela ihop oss och håller bra koll på spelarna runtomkring oss.
– I slutändan blev det ganska lika mot Norgematchen, fembackslinje och de pressar på ganska bra. Vi klarar det och håller ifrån, det viktigaste var att vi vann.
Sverige behöver inte göra mer än i de två spelade kvalmatcherna för att knipa OS-platsen. Frågan inför onsdagens avslutning handlar också om hur Pia Sundhage ställer upp truppen.
Jessica Samuelsson blir mer taggad än avslagen inför utsikterna att vara med om avgörandet.
– Jag vill gärna spela, sen får jag se hur det känns i kroppen och vad alla tycker. Det var tufft på slutet idag, men det tror jag att alla tyckte.
