Hon är förstås bedrövad över det gula kortet och erkänner att det svider i hjärtat att inte kunna vara disponibel i semifinalen.
– Det känns inte rättvist att man inte ska få reagera på ett domslut man tycker är felaktigt. Jag sade inget elakt till domaren. Min reaktion
var normal och det jag sade var bara att jag gick ju på bollen och träffade den. Helt ärligt blev jag jätteförvånad över att hon drog upp kortet och
det kändes löjligt med tanke på hur mycket annat som slinker igenom under spel.
Begrep du direkt att konsekvensen av varningen blev att du var borta från semifinalspel?
– Direkt när det hände hann jag inte tänka efter och sen efter matchen var jag bara jätteglad över att vi klarat semifinalplatsen. Det tog en stund, faktiskt när vi började snackas vid inne i omklädningsrummet innan jag kom på att jag blev avstängd i nästa match. Just i det ögonblicket kände jag mig rätt ledsen och under kvällen grämde jag mig rätt mycket, men nu har det värsta lagt sig.
Hur tycker du att det känns i truppen, är ni spelare slitna?
– Nä, det har jag inte hört. Jag själv har ju inte spelat hela tiden så jag känner mig fräsch men jag tror det är rätt ok hos alla andra. Ingen klagar i alla fall.
En kort stund efter träffen lämnade spelarbussen hotellet med adress Frankfurt. Journalister, volontärer och hotellpersonal var ute för att vinka adjö. I bussen drog musiken igång på högsta volym och det svenska laget satte bussen i gungning genom att dra igång en variant på
som de bjudit på efter matcherna. Vi gör väl det enkelt och kallar den bussdansen. Att tjejerna har kul tillsammans kan man verkligen inte ta miste på.
