-Jag kom till Stockholm strax innan vi åkte till Bratislava med landslaget för EM-kvalmatchen mot Slovakien, säger Annika och varslar mig att hennes svenska är inte bra.
Men under samtalet visar det sig att det är den sedvanliga finska ödmjukheten som föranledde varningen. Annika Kukkonen pratar mycket bra svenska och har inte nånting i talet som påminner att hon har bott lite mer än ett år i Skåne. Hur kom det sig att hon rekryterades av svenska mästarna LdB FC Malmö i slutet av 2010?
-Jadu, en bra fråga, skrattar hon. De ringde upp mig helt enkelt och väldigt snabbt var jag i samtal med Martin (Sjögren; dåvarande tränare i Malmö). Det var nog så att de sökte en spelare som är vänsterfotad och det är jag ju. Sen har de säkert bra scouting och koll.
Det blev en hel säsong med svenska mästarna och ett SM-guld 2011. 14 matcher och ett mål mot Linköping. Kontraktet sträckte sig även under hela säsongen 2012, men Annika lämnade mästarna. Varför?
-När LdB FC Malmö hade hämtat Anja Mittag och Ramona Bachmann tänkte jag att jag inte kommer att få så mycket speltid. Så jag funderade rätt mycket och pratade sedan med klubben som var beredd att släppa mig. Sedan var det inte så enkelt att hitta en ny klubb i början, eftersom ingen visste att jag var tillgänglig. Men jag fick hjälp av en vän och bestämde mig för Djurgården.
Danskt intresse
Annika säger att det var några andra som slutligen var intresserade, men hon ville inte flytta till Danmark, bland annat på grund av att hon precis har vant sig vid att prata mer svenska än någonsin. Inte heller var det intressant att flytta till mindre orter. Stockholm är en stor stad med många möjligheter, inte minst för utbildning vid sidan av fotbollen. Och Djurgården känns som en klubb som verkligen har ett behov av Annika Kukkonen. Speciellt med tanke på att isländskan Dora Maria Larusdottir som styrde mycket i Djurgårdens mittfält förra säsongen stack till Brasilien. Redan i bortamatchen mot Kopparberg/Göteborgs FC såg man att Kukkonen kan spela en viktig central roll för Stockholmslaget som tippades av många som årets 10:a. Motsvarar detta hennes förväntningar?
-Jag har inte varit med om mer än ett par träningar nu, men jag tycker vi har ett bra lag och när alla är på plats igen siktar vi säkert på mer än en tionde plats.
Vid sidan av fotbollen har Annika inte haft mycket att göra under den första tiden i Stockholm. I Malmö var det mycket häng med två finska killar som spelade basket resp fotboll i Skåne, i Stockholm finns den finska lagkaptenen Maija Saari i AIK. Annika Kukkonen vill bli logoped och just nu tror hon inte att hon kommer att jobba med fotbollen, men med precis fyllda 22 har hon ett antal år kvar att spela, utvecklas och fundera.
Annika om Finlands landslag
Till sist snackar vi lite finska landslaget. Många spelare finns i Sverige, några få som Emmi Alanen och Marianne Tolvanen är kvar i Finland. Andrée Jeglertz leder med sitt lag EM-kvalgruppen, men det är fortfarande en ganska öppen angelägenhet där framför allt Ukraina ses som det största hindret för Finland att ta sig till EU>RO 2013 i Sverige.
– Andrée är mycket bra på att anpassa lagets spel till olika situationer. Och vi har faktiskt blivit bättre. Om du tar Cypern-turneringen till exempel så ledde vi 1-0 mot England, sen fick de två konstiga straffar och även mot Frankrike där vi förlorade med 1-2 spelade vi stundtals riktigt bra. Jag var förvånad att vi hade så många målchanser mot Frankrike. Så jag tror att vi är på god väg.
I matchen mot Slovakien slet Linda Sällström av ett korsband. Det känns nästan svårare att ersätta henne i Finland än i Linköping som har en så pass bred trupp?
– Jag är övertygad om att Linda kommer tillbaka starkare än hon någonsin har varit, säger Annika. Men när det gäller landslaget kommer Andrée också att hitta en lösning, det blir kanske Sanna Talonen som får ta över, men vi kommer att se.
Dina styrkor och svagheter?
– Jag är ganska teknisk och har en bra vänsterfot. Nånting som jag definitivt kan utveckla är mitt huvudspel, skrattar hon.
Skrattar – det gör hon mycket och gärna. Annika Kukkonen är en naturlig vänsterfot som LdB FC Malmö uttryckte det när man hämtade henne. Hon har humor, tänker jag på väg hem från fiket på ett av Östermalms innecaféer medan Annika fortfarande lär sig att orientera sig i Stockholm på väg hem – men hon har nog hittat.
Text: Rainer Fussgänger
