Hon har ett OS-guld sedan tidigare, men då var det Mia Hamm som ledde laget. OS i Peking missade Wambach på grund av skada och nu har hon möjlighet att ta sin första mästerskapstitel som härförare i sitt landslag. Damfotboll.com fick en pratstund med henne under trenationsturneringen i Halmstad och Göteborg.
I London är det äntligen dags för Abby Wambach att leda sitt land, sitt lag, till en stor titel. Men det kommer inte att komma gratis.
– Alla av oss är villiga att slita otroligt hårt för att vinna den där guldmedaljen. När matchen mot Frankrike startar i OS ska vi vara redo att prestera vårt absolut bästa. Japan, Sverige, Brasilien… det finns många länder som har kapacitet att vinna OS och det kommer att handla om vem som har formen vid rätt tillfälle, säger hon och syftar på USA:s finalförlust mot Japan i VM förra sommaren.
– Det är väldigt viktigt att vi spelar bra under hela turneringen. Alla måste prestera max i sex matcher för att vi ska kunna vinna OS. Vi lärde oss den läxan i VM.
Även förlusten mot Sverige i gruppspelet var en läxa. Där och då var första gången Sverige slog USA i ett mästerskap. Det var också första gången USA förlorade en gruppspelsmatch i ett OS eller ett VM.
I landskampen i Halmstad gjorde Wambach ett mål. Ett mål som Sveriges förbundskapten Tomas Dennerby beskriver som ett mål i yppersta världsklass.
Men på pressläktaren diskuterades det om inte den svenska målvakten Hedvig Lindahl stått för långt ut när Wambach avlossade sitt skott?
– Det är ofta hon går lång ut från målet, så jag visste att det var en bra chansning att skjuta där. Hon brukar gå ut någon meter för långt och samtidigt har Sverige en backlinje som inte är jättesamspelt ännu. Så vi känner till deras svagheter, erkänner Wambach och efter det diskuterar vi Pia Sundhage.
Hon hyllas oftast av sina amerikanska spelare:
– Pia är en fantastisk människa och en bra coach. Hon har en ärlig kärlek till spelet. Jag visste inte att en tränare kunde älska att vara ute på planen så mycket som hon. Ibland glömmer hon nästan att det är spelarna som spelare.
– Hon ser den större bilden och förstår vad det handlar om. Pia är en väldigt bra coach. En guldmedalj och en silvermedalj – what are you gonna do about that, säger Wambach och avfyrar ett leende.
Jag tolkar det som en utmaning. “Kom igen Sverige, vi har er bästa tränare, vad kontrar ni med?” men om de svenska spelarna håller med låter vi vara osagt.